Vitamin K2 säljs i Sverige som ett eget tillskott, i doser från 75 till 200 mikrogram. Livsmedelsverket räknar inte ens K1 och K2 var för sig, utan anger ett gemensamt referensvärde. Och den enda siffra som är praktiskt farlig att missa gäller den som står på warfarin: från 50 mikrogram MK-7 per dag kan tillskottet störa behandlingen.
K1 och K2 är två olika ämnen med samma uppgift
K-vitamin är inte en molekyl utan en familj. Vitamin K1, fyllokinon, bildas i växternas kloroplaster och finns i allt som är grönt: spenat, grönkål, broccoli, mangold, persilja. Vitamin K2, menakinon, bildas av bakterier, och sitter därför i fermenterad mat och i animaliska livsmedel, där det bildats i djurets tarm och lagrats in i vävnaden.
K2 finns i flera varianter som skiljs åt av sidokedjans längd. MK-4 är kort och dominerar i lever, äggula och smör. MK-7 är lång och kommer från bakteriejäsning, klassiskt från japansk natto. MK-4 försvinner ur blodet inom några timmar, MK-7 har en halveringstid som räknas i dygn. Det är den egenskapen som gör MK-7 till standard i tillskott, och samma egenskap som gör den problematisk vid blodförtunnande behandling.
Alla former är kofaktor åt ett enzym som sätter en karboxylgrupp på vissa proteiner. Utan den är proteinet färdigbyggt men kan inte binda kalcium, och gör då ingenting.
VITAMIN K1
Fyllokinon, från gröna blad och rapsolja. Tas upp av levern och går i första hand till koagulationsfaktorerna.
VITAMIN K2, MK-4
Kort menakinon från lever, äggula och smör. Kort tid i blodet.
VITAMIN K2, MK-7
Lång menakinon från bakteriejäsning. Stannar i blodet i flera dygn och ansamlas vid dagligt intag.
Vad K-vitamin gör i skelettet och i kärlväggen
Två proteiner förklarar varför K-vitamin diskuteras utanför koagulationen. Osteokalcin binder kalcium till benets mineraldel. Matrix Gla-protein, MGP, tillverkas i kärlväggen och i brosk, och har den motsatta uppgiften: att hindra kalcium från att fällas ut där det inte hör hemma.
Båda behöver K-vitamin för att aktiveras. Vid otillräcklig tillgång cirkulerar de okarboxylerade, och den formen går att mäta. Markören för MGP heter dp-ucMGP och används i praktiskt taget alla interventionsstudier på området, eftersom den svarar snabbt på ett tillskott.
Härifrån kommer meningen som återkommer på varje förpackning: K2 ”styr kalcium till skelettet och bort från kärlen”. Biokemin bakom den är riktig. Frågan är om en kapsel flyttar den så mycket att det syns hos en människa, och det är en annan fråga än om markören rör sig.
FRÅN KAPSEL TILL MÄTBAR EFFEKT: FYRA STEG, INTE ETT
Så mycket K-vitamin behöver du enligt NNR 2023
De nordiska näringsrekommendationerna anger för K-vitamin ett tillräckligt intag, AI, och inte ett rekommenderat intag. Livsmedelsverket skriver ut skillnaden: ett tillräckligt intag används när underlaget är för osäkert för att fastställa ett rekommenderat intag. Det räcker alltså inte för att säga vad behovet är, bara var en rimlig nivå ligger.
| Grupp | Tillräckligt intag per dag |
|---|---|
| Barn 1 till 3 år | 15 mikrogram |
| Barn 7 till 10 år | 30 mikrogram |
| Kvinnor 18 till 50 år | 65 mikrogram |
| Kvinnor över 50 år | 60 mikrogram |
| Män 18 till 50 år | 75 mikrogram |
| Män över 50 år | 70 mikrogram |
| Gravida | 80 mikrogram |
Lägg märke till vad tabellen inte gör: den skiljer inte på K1 och K2. Livsmedelsverket skriver att värdet för K-vitamin i den svenska livsmedelsdatabasen, i enlighet med NNR 2023, motsvarar summan av K1 och K2. Myndigheten som sätter referensvärdet behandlar dem som ett och samma näringsämne, medan hyllan i hälsokostbutiken säljer det ena för sig.
Sätt sedan siffrorna bredvid varandra. Ett svenskt K2-tillskott innehåller 75, 90, 150 eller 200 mikrogram per dagsdos, medan det tillräckliga intaget för en vuxen man ligger på 70 till 75 mikrogram räknat från maten. En kapsel på 200 mikrogram lägger till tre gånger hela referensvärdet, ovanpå den spenat och rapsolja du redan ätit.
Var K2 finns i maten
Livsmedelsverket delar in livsmedlen efter halt av K-vitamin. I den höga gruppen, över 100 mikrogram per 100 gram, ligger spenat, mangold, sallat, broccoli, grönkål, brysselkål, rapsolja, sojaolja, pestosås och äggula. I den måttliga gruppen, 20 till 100 mikrogram, finns isbergssallat, squash, sparris, gurka, avokado, olivolja, linfröolja, vitkål, rödkål och kalkonfilé.
Listan avslöjar något som sällan sägs rakt ut: nästan allt som ligger högst upp är K1. Grönkål och rapsolja är inte K2-källor. De svenska K2-källorna heter äggula, lever, feta mejeriprodukter, hårdost och charkprodukter, och de är blygsamma i jämförelse. Natto, som står i varje internationell artikel om ämnet, förekommer knappast i svensk mat.
Tarmfloran bildar också menakinoner, men Livsmedelsverket sätter gränsen: bakterierna producerar vitamin K2 även hos oss människor, dock inte i tillräcklig mängd för att täcka kroppens behov.
En praktisk detalj betyder mer än valet av livsmedel: K-vitamin är fettlösligt, och biotillgängligheten av K1 i grönsaker kan enligt Livsmedelsverket vara låg och påverkas av måltidens fettinnehåll. Spenat sköljd med vatten ger mindre än samma spenat stekt i rapsolja.
Vad de kontrollerade studierna faktiskt har mätt
Materialet delar sig i två högar som ofta blandas ihop. Observationsstudier på kostintag pekar åt samma håll. Interventionsstudier med kapslar mäter oftast en markör, bara ibland ett organ.
Den mest citerade kohorten är Rotterdamstudien från 2004. Bland 4807 personer utan tidigare hjärtinfarkt hade den tredjedel som åt mest menakinon lägre risk att dö i kranskärlssjukdom, relativ risk 0,43 med konfidensintervall 0,24 till 0,77, och mindre förkalkning i aorta. Intaget av fyllokinon hade inget samband med utfallen. Hela K2-berättelsen vilar på den observationen.
Sedan dess har en större nordisk kohort tittat på samma sak. I den danska Diet, Cancer and Health-studien följdes 53 372 personer i 21 år, och 8726 lades in på sjukhus för aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom. De med högst intag av vitamin K1 hade 21 procent lägre risk än de med lägst, hazardkvot 0,79. För vitamin K2 var siffran 14 procent, hazardkvot 0,86.
RISK FÖR SJUKHUSINLÄGGNING I ATEROSKLEROTISK HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Den jämförelsen är obekväm för branschen. Författarna lyfter själva fram att sambandet ser likartat ut trots att kosten bakom de två vitaminerna inte har något gemensamt. Det talar för att K-vitamin i mat är en markör för ett kostmönster.
På skelettsidan finns en riktig långtidsstudie. 244 friska kvinnor efter klimakteriet fick 180 mikrogram MK-7 eller placebo dagligen i tre år. Bentätheten sjönk långsammare i ländryggen och i lårbenshalsen i MK-7-gruppen, men inte i höften som helhet, och beräknade mått på benets hållfasthet förbättrades. Det är den bäst underbyggda observationen om K2 och skelett, och den har en motsvarighet i samma grupp: ett år med kollagenpeptider mättes mot bentäthet hos kvinnor efter klimakteriet, med lika små utslag.
Ta sedan ett steg tillbaka och titta på vad den svenska vården gör av det. Svenska Osteoporossällskapets vårdprogram, reviderat i maj 2026 och det dokument som svensk sjukvård lutar sig mot vid benskörhet, nämner kalcium 41 gånger. K-vitamin nämns inte en enda gång. Varje förekomst av ordet vitamin i de dryga 16 000 orden handlar om D-vitamin. Det är inte ett avrådande, det är en frånvaro: den enda indikation som K2 säljs för i Sverige har ännu inte tagit in ämnet i sitt vårdprogram.
Samma deltagare mättes också i kärlen. Efter tre år hade pulsvågshastigheten mellan halsen och ljumsken minskat i MK-7-gruppen, tydligast hos de kvinnor som från början hade stelast kärl, och dp-ucMGP hade halverats.
Och så det försök som nästan aldrig citeras. 68 personer med typ 2-diabetes och känd hjärt-kärlsjukdom lottades till 360 mikrogram MK-7 eller placebo i sex månader, med förkalkningen i lårbensartären mätt med 18F-natriumfluorid-PET. Markören dp-ucMGP föll kraftigt. Den aktiva förkalkningen minskade inte. Den tenderade tvärtom att öka, 0,25 med konfidensintervall från -0,02 till 0,51 och p-värde 0,06, och på vanlig datortomografi fanns ingen skillnad alls.
VAD FÖRPACKNINGEN SÄGER OCH VAD FÖRSÖKEN MÄTTE
Påståendet i marknadsföringen
- K2 leder kalcium bort från blodkärlen.
- Ju högre dos, desto renare kärl.
- Effekten är bevisad, markörerna förändras ju.
Det försöken visade
- 360 mikrogram MK-7 i sex månader minskade inte förkalkningen hos diabetiker med hjärt-kärlsjukdom.
- dp-ucMGP sjönk kraftigt i samma försök, utan att organet följde efter.
- En markör som rör sig visar att kapseln tas upp.
Vitamin K2 och warfarin: gränsen går vid 50 mikrogram
K-vitaminantagonister blockerar samma enzym som karboxylerar koagulationsfaktorerna. I Sverige används bara ett sådant läkemedel, warfarin, som säljs som Waran och Warfarin Orion. Sedan den 1 juli 2026 ingår Waran inte längre i läkemedelsförmånen, vilket fått många att byta till Warfarin Orion. Behandlingen styrs efter PK(INR).
Ett tillskott av K-vitamin motverkar direkt det läkemedlet ska göra. Frågan är hur mycket som krävs, och den har ett svar sedan 2007. I en studie i tidskriften Blood jämfördes syntetiskt K1 med MK-7 från natto hos friska frivilliga. Båda togs upp bra, med toppvärden efter fyra timmar. Skillnaden låg i vad som hände sedan: MK-7 ger stabila nivåer i blodet och ansamlas vid fortsatt intag till sju eller åtta gånger utgångsvärdet.
Författarnas slutsats är ovanligt rakt formulerad för att komma från en hematologisk tidskrift. Preparat som ger 50 mikrogram MK-7 per dag eller mer kan störa behandling med orala antikoagulantia på ett kliniskt relevant sätt.
Den dagliga mängd MK-7 från och med vilken ett tillskott kan störa warfarinbehandling på ett kliniskt relevant sätt. Lägsta dos i svensk detaljhandel: 75 mikrogram.
Schurgers et al., Blood, 2007
Sätt den siffran mot hyllan. Det billigaste K2-tillskottet på ett svenskt apotek innehåller 75 mikrogram, och vanliga dagsdoser är 90, 150 och 200. Varje produkt på marknaden ligger alltså över den nivå där artikeln i Blood säger att interaktionen blir kliniskt relevant, och den lägsta ligger 50 procent över.
Livsmedelsverket kommer fram till samma sak från andra hållet, utan siffra. Myndigheten skriver att det inte finns skäl att generellt begränsa K-vitaminrika livsmedel under warfarinbehandling, men att stora kostförändringar bör rapporteras till läkare eller dietist, och att man bör vara uppmärksam på att kosttillskott kan innehålla betydande mängder tillsatt K-vitamin. Maten är alltså inte problemet. Kapseln kan vara det.
Rådet blir kompromisslöst: står du på warfarin köper du inte K2 på eget bevåg. Har du redan börjat slutar du inte heller tvärt, eftersom en plötslig sänkning svänger PK(INR) åt andra hållet. Ta upp det med din AK-mottagning.
Varför D-vitamin och K2 säljs tillsammans
Kombinationen D3 och K2 finns i nästan varje svensk butikshylla, med samma motivering varje gång. D-vitamin ökar kalciumupptaget i tarmen, K-vitamin aktiverar proteinerna som avgör var kalciumet hamnar, alltså behöver den som tar D-vitamin också K2 för att inte kalka igen kärlen.
Resonemanget är biologiskt rimligt. Belägget saknas. Inget randomiserat försök visar att personer som tar D-vitamin utan K2 utvecklar mer kärlförkalkning än de som tar båda. Argumentet härleds ur mekanismen, inte ur ett utfall.
Vad som får skrivas på förpackningen är däremot fastställt. EU-registret över godkända hälsopåståenden tillåter två formuleringar om K-vitamin och bara två: att K-vitamin bidrar till normal blodkoagulation, och till att bibehålla normal benstomme. Allt utöver det, om artärer, tänder eller åldrande, saknar godkännande, hur intressant forskningen än är.
Samma måttstock är rimlig att lägga på varje burk i badrumsskåpet. Vi redovisar öppet vilken dos i ett kosttillskott mot inflammation som motsvarar vilken studie, och den frågan bör du kunna ställa till vilken tillverkare som helst.
Brist, överdos och biverkningar
Brist på K-vitamin är enligt Livsmedelsverket ytterst ovanlig hos vuxna och har påvisats vid nedsatt upptag från tarmen och under antibiotikabehandling. Lagren i kroppen är små, vilket förklarar varför nyfödda är sårbara. Alla nyfödda i Sverige får därför K-vitamin som injektion, mot blödning innanför skallbenet.
Symtomen vid verklig brist rör koagulationen. Blåmärken utan att du minns något slag, näsblod, tandköttsblödning, sår som blöder länge. Trötthet och spröda naglar hör inte hit, trots nätets listor.
Åt andra hållet är marginalen bred. Livsmedelsverket skriver att det saknas belägg för att ett högt intag från kosten skulle vara skadligt, och att begränsade perioder med upp till 10 milligram fyllokinon per dag från kosttillskott inte kopplats till negativa effekter. Tio milligram är tiotusen mikrogram, mer än hundra gånger en vanlig kapsel. Någon övre gräns för intag är inte fastställd.
Kvar står två situationer där försiktighet gäller: warfarinbehandling, och graviditet eller amning, där tillskott utöver maten inte är utvärderat.
Vem har nytta av ett tillskott
Den ärligaste sammanställningen ser ut så här. MK-7 i tre år bromsade bentäthetsförlusten hos kvinnor efter klimakteriet på två av tre mätställen och minskade kärlstelheten i samma grupp. Utfallet blev negativt när aktiv förkalkning mättes hos diabetiker.
Det säger ingenting om en frisk fyrtioåring som äter varierat. Om något talar det för att gröna grönsaker med lite olja, ägg och ost gör jobbet, eftersom det är den kosten som mättes i kohorterna.
TRE FRÅGOR INNAN DU KÖPER
Står du på warfarin?
Då hör beslutet till din AK-mottagning, inte till butikshyllan. Varje dos på marknaden ligger över 50 mikrogram.
Vad äter du i dag?
Grönsaker till två mål, ägg och en matsked rapsolja tar en vuxen förbi det tillräckliga intaget.
Vad står det på burken?
Två påståenden om K-vitamin är godkända i EU. En etikett som lovar mer beskriver forskning, inte ett godkännande.
Åldrande skelett och stelnande kärl svarar långsamt och på flera saker samtidigt: belastning, protein, D-vitamin, rökning, blodtryck. Det är samma mönster som återkommer i forskningen om longevity, där summan av levnadsvanor väger tyngre än varje enskild del. En enskild molekyl gör sällan skillnaden, och det är skälet till att ett kosttillskott vid artros aldrig bör säljas som ett alternativ till att röra på sig.
Vad är vitamin K2 bra för?
Vitamin K2 aktiverar två proteiner: osteokalcin, som binder kalcium i benvävnad, och matrix Gla-protein, som hindrar kalcium från att fällas ut i kärlväggen. I EU är två påståenden godkända, att K-vitamin bidrar till normal blodkoagulation och till att bibehålla normal benstomme. Ett treårigt försök på 244 kvinnor efter klimakteriet uppmätte långsammare bentäthetsförlust med 180 mikrogram MK-7 per dag.
När ska man inte äta K2?
Om du behandlas med warfarin. K-vitamin motverkar läkemedlets verkan, och enligt en studie i tidskriften Blood från 2007 kan preparat med 50 mikrogram MK-7 per dag eller mer störa behandlingen på ett kliniskt relevant sätt. Alla K2-tillskott på svenska marknaden ligger över den nivån. Sluta inte heller tvärt på egen hand, utan tala med den som följer ditt PK(INR).
Måste man ta D-vitamin med K2?
Nej, inte utifrån vad som är visat. Kombinationen motiveras med att D-vitamin ökar kalciumupptaget och att K2 styr var kalciumet hamnar. Något randomiserat försök som visar att D-vitamin utan K2 ger mer kärlförkalkning finns inte.
Kan man överdosera K2?
Någon övre gräns för intag av K-vitamin är inte fastställd. Livsmedelsverket skriver att det saknas belägg för att ett högt intag från kosten skulle vara skadligt, och att begränsade perioder med upp till 10 milligram fyllokinon per dag från kosttillskott inte har kopplats till negativa effekter. Undantaget är den som står på blodförtunnande läkemedel av warfarintyp.
I vilka livsmedel finns K2?
I animaliska och fermenterade livsmedel: äggula, lever, feta mejeriprodukter, hårdost och charkprodukter. Livsmedelsverket placerar äggula i den högsta haltgruppen, över 100 mikrogram per 100 gram, och kalkonfilé i den måttliga. Gröna blad och rapsolja innehåller mycket K-vitamin, men det är huvudsakligen K1.
Hur mycket K2 per dag?
De nordiska näringsrekommendationerna anger inget separat värde för K2. Det tillräckliga intaget gäller K-vitamin sammantaget och ligger på 65 mikrogram för kvinnor och 75 mikrogram för män i åldern 18 till 50 år, räknat från maten. Svenska tillskott innehåller 75 till 200 mikrogram per dagsdos.
Källor
Schurgers LJ, Teunissen KJ, Hamulyák K, et al. Vitamin K-containing dietary supplements: comparison of synthetic vitamin K1 and natto-derived menaquinone-7. Blood, 2007, 109(8). DOI: 10.1182/blood-2006-08-040709
Zwakenberg SR, de Jong PA, Bartstra JW, et al. The effect of menaquinone-7 supplementation on vascular calcification in patients with diabetes. The American Journal of Clinical Nutrition, 2019, 110(4). DOI: 10.1093/ajcn/nqz147
Knapen MH, Drummen NE, Smit E, et al. Three-year low-dose menaquinone-7 supplementation helps decrease bone loss in healthy postmenopausal women. Osteoporosis International, 2013, 24(9). DOI: 10.1007/s00198-013-2325-6
Knapen MH, Braam LA, Drummen NE, et al. Menaquinone-7 supplementation improves arterial stiffness in healthy postmenopausal women. Thrombosis and Haemostasis, 2015, 113(5). DOI: 10.1160/TH14-08-0675
Bellinge JW, Dalgaard F, Murray K, et al. Vitamin K intake and atherosclerotic cardiovascular disease in the Danish Diet Cancer and Health Study. Journal of the American Heart Association, 2021, 10(16). DOI: 10.1161/JAHA.120.020551
Geleijnse JM, Vermeer C, Grobbee DE, et al. Dietary intake of menaquinone is associated with a reduced risk of coronary heart disease: the Rotterdam Study. The Journal of Nutrition, 2004, 134(11). DOI: 10.1093/jn/134.11.3100
Livsmedelsverket. K-vitamin. Tillräckligt intag enligt NNR 2023 och halter i livsmedel. Senast granskad 14 oktober 2025.
Svenska Osteoporossällskapet. Vårdprogram Osteoporos: utredning, diagnostik och behandling. Reviderat 12 maj 2026.
