Akillestendinit: var på hälsenan det gör ont avgör behandlingen

Active ton protocole
Cheville et talon nus vus de profil, tendon d'Achille éclairé par une lumière rasante

Akillestendinit är smärta och förtjockning i hälsenan efter för snabbt ökad belastning. Efter några månader är vävnaden förändrad snarare än inflammerad, och det som bygger om den är belastning. Sitter smärtan mitt på senan fungerar det excentriska programmet från Umeå. Sitter den nere vid hälbenet behöver det ändras.

Hälsena och fotled sedda från sidan i skarpt sidoljus, med senans fäste mot hälbenet
Hälsenan är kroppens starkaste sena och bär flera gånger kroppsvikten i varje löpsteg.

Vad akillestendinit är

Ändelsen -it betyder inflammation, och det är där namnet vilseleder. De första veckorna kan senan vara reaktivt svullen och då stämmer ordet. Har smärtan funnits i månader hittar man i stället kollagenfibrer i oordning och inväxande blodkärl, men knappt några inflammatoriska celler. Så löd slutsatsen i BMJ 2002, under rubriken att det var dags att överge myten om tendinit.

Cook och Purdam satte 2009 ord på hur senan tar sig dit, i tre steg: en reaktiv fas, en fas där reparationen inte hinner ifatt, och en degenererad fas. De svarar olika på samma åtgärd. Avlastning hjälper i den första och gör ingenting i den tredje. Samma tre steg beskriver senor var som helst i kroppen, och sorteringen fungerar likadant vid seninflammation i handleden.

Det är därför vila tills det slutar göra ont ger så dåliga resultat vid långvariga besvär: senan blir tystare, sedan lika svag som förut.

Mitt på senan eller nere vid hälen

Svaret ändrar programmet. Känn efter var det är ömmast när du kniper om senan mellan tumme och pekfinger. Gör det i stället ont under hälen, i fotsulans framkant mot hälbenet, är det inte hälsenan utan senplattan under foten, den som brukar kallas plantar fasciit.

MITT PÅ SENAN

2 till 6 cm ovanför hälbenet. Senan är förtjockad och öm i ett avgränsat parti. Den vanligaste formen, och den som svarar bäst på excentrisk träning.

VID FÄSTET

Nere där senan möter hälbenet, ofta med ett benpåbyggnad. Övningar över kanten gör ont, eftersom senan kläms mot benet i det yttersta läget.

RUNT SENAN

Peritendinit: irritation i senans hölje, inte i senan. Knastrar när du för foten upp och ned, och går oftast över snabbare.

Ömheten mitt på senan och ömheten vid fästet ser likadana ut utifrån och behandlas olika. Kniptestet tar tio sekunder.

Det klassiska programmet görs på en trappkant med hälen sänkt under trappsteget. Vid smärta i fästet ska hälen inte sänkas under vågrätt läge, eftersom senan då pressas mot hälbenet. Samma övning, ett annat rörelseomfång.

Symtom och vad som utlöser

Typiskt är morgonstelhet: de första stegen ur sängen gör ont och gången är stel i ett par minuter. Under dagen lättar det och återkommer på kvällen. Senan känns förtjockad jämfört med den andra sidan.

Ett symtom skiljer akillestendinit från de flesta andra besvär i området: smärtan blir ofta bättre av uppvärmning och sämre timmarna efteråt. Det lurar många att fortsätta träna.

Utlösande är nästan alltid en förändring i belastning: fler kilometer på kort tid, backar och intervaller, nya skor med lägre klack, en säsongsstart efter ett stillasittande vinterhalvår. Senans elasticitet minskar från 40-årsåldern, och vissa antibiotika av kinolontyp ökar risken påtagligt.

Alfredsons protokoll, och varför det kom från Umeå

Behandlingen som förändrade allt publicerades 1998 från ortopeden på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Håkan Alfredson och hans kollegor lät 15 motionärer med långvarig akillestendinos, som inte blivit bättre av vanlig behandling, göra tung excentrisk vadträning i 12 veckor.

15 av 15

återgick till sin tidigare löpnivå efter 12 veckors excentrisk träning

Alfredson H., Pietilä T., Jonsson P., Lorentzon R., American Journal of Sports Medicine 1998

Jämförelsegruppen på 15 personer med samma diagnos hade behandlats traditionellt: vila, antiinflammatoriska läkemedel, skobyten och sjukgymnastik. Ingen blev bra, och samtliga opererades till slut. Den kontrasten gjorde studien till standard.

PROTOKOLLET, SÅ HÄR GÖRS DET

01

Ställ dig på en trappkant

Främre delen av foten på steget, hälarna fria. Håll i räcket för balans.

02

Upp på tå med båda benen

Den lyftande delen görs alltid med båda benen. Det är sänkningen som är övningen.

03

Sänk långsamt på det onda benet

Flytta över tyngden och sänk hälen under trappsteget på 3 sekunder. Vid smärta i senfästet: sänk bara till vågrätt läge.

04

15 repetitioner, 3 set, 2 gånger om dagen

Med rakt knä. Gör sedan samma sak med lätt böjt knä, som belastar den djupare vadmuskeln.

05

Öka vikten när det slutar göra ont

En ryggsäck med böcker. Att övningen gör måttligt ont hör till upplägget.

180 sänkningar om dagen i 12 veckor. Volymen är hög med flit, och den är den vanligaste orsaken till att programmet inte fungerar: det görs för lite.

Finns det något som fungerar lika bra?

Ja. Tung långsam styrketräning prövades mot det excentriska programmet 2015 på 58 patienter med långvarig akillestendinopati mitt på senan, i 12 veckor och med uppföljning efter ett år.

Resultatet: lika bra i båda grupperna, och effekten höll sig. Nöjdheten var högre med tung långsam träning efter 12 veckor, men skillnaden hade jämnat ut sig efter 52 veckor. Praktiskt betyder det att du kan välja det upplägg du faktiskt genomför: 3 pass i veckan på gym slår 180 sänkningar om dagen som aldrig blir av.

En systematisk genomgång från 2023 silade 5 235 träffar ned till 5 randomiserade studier, och stödjer progressiv belastning av Alfredsontyp anpassad efter individen.

Vad övrig behandling är värd

  • Hälkil i skon. Minskar dragningen i senan. Ett hjälpmedel under uppbyggnaden, inte en behandling.
  • Stötvågsbehandling. Kan läggas till efter minst 3 månaders belastningsprogram utan effekt. Som ensam åtgärd är underlaget svagt.
  • Antiinflammatoriska läkemedel. Dämpar smärtan i den reaktiva fasen. I en degenererad sena finns lite inflammation kvar att dämpa.
  • Kortisoninjektion i hälsenan. Avråds: senan försvagas och rupturrisken ökar.
  • Vila. Några dagar i akut skede, inte längre.

Hur lång tid tar det, och behöver det opereras?

Räkna med 12 veckor innan smärtan är tydligt lägre och 6 månader innan senan tål oplanerad belastning. Morgonstelheten är bästa måttet: den minskar före smärtan.

Operation behövs sällan. Den blir aktuell först efter minst 6 månaders strukturerat belastningsprogram utan resultat, och handlar då oftast om att ta bort förändrad vävnad vid fästet. De allra flesta blir bra utan kirurgi, förutsatt att programmet genomförs i den volym studierna använde.

Terrängen som avgör läkningstakten

Hälsenan har låg blodgenomströmning och omsätter kollagen långsamt. Ingen tablett skyndar på det, men förutsättningarna avgör takten. Sömnen är den mest underskattade, eftersom kollagensyntesen ökar under djupsömnen. Protein spelar roll, och rökning försämrar blodflödet i senvävnad mätbart.

Till detta kommer den låggradiga inflammation som följer med bukfett, kort sömn och stillasittande. Den orsakar inte akillestendinit, men håller kroppen i ett läge där reparation prioriteras ned. Det är den nivån ett naturligt antiinflammatoriskt tillskott arbetar på, som komplement till belastningen och sömnen. För den som vill ge senvävnaden byggstenar under de 3 till 6 månader programmet pågår finns en formulering riktad mot senor och återhämtning.

När du ska söka vård

Sök akut samma dag om du kände en smäll i vaden och inte kan gå på tå: det talar för en hälseneruptur. Boka tid på vårdcentralen om smärtan inte förbättras på 6 veckor, om senan är kraftigt svullen, eller om besvären började efter kinolonantibiotika.

På de flesta vårdcentraler kommer du till fysioterapeut utan att först träffa läkare, och det är rätt väg in. Ultraljud används när diagnosen är osäker, inte rutinmässigt. Tillståndet finns beskrivet på 1177.

Vanliga frågor om akillestendinit

Vad är akillestendinit?

Smärta och förtjockning i hälsenan efter för snabbt ökad belastning. Namnet lovar en inflammation, men efter några månader är vävnaden förändrad snarare än inflammerad: kollagenfibrer i oordning och inväxande blodkärl, inte inflammatoriska celler.

Vad är symtomen på akillestendinit?

Morgonstelhet med ont i de första stegen ur sängen, en förtjockad och öm sena 2 till 6 cm ovanför hälbenet, och smärta som lättar under uppvärmning men kommer tillbaka timmarna efter träning. Senan känns tjockare än på den andra sidan.

Hur botar man inflammation i hälsenan?

Med belastning, inte med vila: 15 sänkningar gånger 3 set, 2 gånger om dagen i 12 veckor, med rakt och med böjt knä. Tung långsam styrketräning 3 gånger i veckan ger likvärdigt resultat. Sitter smärtan i senfästet sänks hälen bara till vågrätt läge.

Behöver akillestendinit opereras?

Sällan. Operation övervägs först när ett strukturerat belastningsprogram genomförts i minst 6 månader utan resultat. De allra flesta blir bra utan kirurgi, förutsatt att programmet görs i den volym studierna använde.

Kan jag fortsätta springa?

Ofta ja, i minskad dos på plant underlag. Smärtan får inte överstiga måttlig nivå och ska vara tillbaka på utgångsläget nästa morgon.

Hur lång tid tar akillestendinit att läka?

12 veckor innan smärtan är tydligt lägre och omkring 6 månader innan senan tål oplanerad belastning. Morgonstelheten minskar före smärtan och är det bästa måttet på hur det går.

Att ta med sig

Två saker avgör utfallet. Var på senan det gör ont, eftersom smärta i fästet kräver ett kortare rörelseomfång. Och volymen: 180 sänkningar om dagen i 12 veckor, som nästan alltid görs för lite. Passar inte det upplägget ger tung långsam styrketräning 3 gånger i veckan lika bra resultat på ett år.

Källor

Alfredson H., Pietilä T., Jonsson P., Lorentzon R. (1998). Heavy-load eccentric calf muscle training for the treatment of chronic Achilles tendinosis. American Journal of Sports Medicine, 26(3), 360-366. DOI: 10.1177/03635465980260030301

Beyer R., Kongsgaard M., Hougs Kjær B., Øhlenschlæger T., Kjær M., Magnusson S.P. (2015). Heavy slow resistance versus eccentric training as treatment for Achilles tendinopathy: a randomized controlled trial. American Journal of Sports Medicine, 43(7), 1704-1711. DOI: 10.1177/0363546515584760

Sivrika A.P., Papadamou E., Kypraios G., Lamnisos D., Georgoudis G., Stasinopoulos D. (2023). Comparability of the effectiveness of different types of exercise in the treatment of Achilles tendinopathy: a systematic review. Healthcare, 11(16), 2268. DOI: 10.3390/healthcare11162268

Khan K.M., Cook J.L., Kannus P., Maffulli N., Bonar S.F. (2002). Time to abandon the ”tendinitis” myth. British Medical Journal, 324(7338), 626-627. DOI: 10.1136/bmj.324.7338.626

Cook J.L., Purdam C.R. (2009). Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical presentation of load-induced tendinopathy. British Journal of Sports Medicine, 43(6), 409-416. DOI: 10.1136/bjsm.2008.051193

0