Seninflammation i handleden är oftast de Quervains syndrom, en irritation i senskidan på tumsidan. Det är sällan en riktig inflammation utan en förtjockad senskida som klämmer om senorna. Var smärtan sitter, på tumsidan, lillfingersidan eller mitt på, avgör vad det är och vad som hjälper.
Googlar du seninflammation handled får du elva sidor som alla vill sälja dig ett handledsstöd. Det här är vad siffrorna faktiskt säger om stödet.
Varför ordet inflammation nästan alltid är fel
När en kirurg öppnar en handled med långvariga besvär hittar hen sällan inflammatoriska celler. Det hen hittar är en förtjockad senskida och en sena som byggts om. Khan och medarbetare skrev redan 2002 i British Medical Journal att det var dags att överge tendinitmyten, just för att vävnadsproverna inte visade det som namnet lovade.
Cook och Purdam beskrev sedan 2009 senans besvär som ett kontinuum: från en reaktiv fas där senan svullnar snabbt vid en plötslig belastningsökning, via en fas av misslyckad läkning, till en degenerativ fas där vävnaden är permanent ombyggd. Var du befinner dig på det kontinuumet avgör hur lång tid det tar, och det är därför två personer med samma diagnos får så olika svar på frågan om hur länge.
Det spelar roll praktiskt. Tror du att senan är inflammerad blir slutsatsen vila och antiinflammatoriska tabletter. Förstår du att den byggts om blir slutsatsen den motsatta: den behöver rätt dos belastning för att bygga om sig rätt. Samma missförstånd finns i bindväven runt musklerna, där det som kallas fascia inflammation oftast är ett glidskikt som tjocknat och inte en inflammation.
Var det gör ont: tre zoner, tre olika tillstånd
Det här är det mest användbara du kan göra på egen hand. Symtomen liknar varandra, ömhet, svullnad och smärta vid belastning, och därför är de nästan värdelösa för att avgöra vad du har. Lokalisationen är det som skiljer. Peka med ett finger på den ömmaste punkten och se var den ligger.
TUMSIDAN
de Quervains syndrom. Ont vid tumbasen som strålar upp i underarmen, värst när du greppar och vrider.
LILLFINGERSIDAN
Ofta TFCC eller ECU-senan. Ont vid vridning, ibland ett knäppande. Läker långsammare.
OVANSIDAN, MITT PÅ
Senskideinflammation i sträcksenorna, ganglion eller begynnande artros i handloven.
| Zon | Typiskt tecken | Vad som brukar hjälpa | Tid |
|---|---|---|---|
| Tumsidan | Ont när du lyfter ett barn eller häller upp ur en kanna | Ortos, belastningsstyrning, ibland injektion | 6 veckor till 6 månader |
| Lillfingersidan | Ont vid vridning, som att vrida ur en disktrasa | Avlastning, gradvis styrka, bedömning om det inte lättar | 3 till 12 månader |
| Ovansidan | Svullnad och ibland krepitationer när du rör fingrarna | Vila från utlösande moment, ergonomi | 2 till 8 veckor |
| Hela handleden, symmetriskt | Morgonstelhet över en timme, båda händerna | Vårdcentral, det är inte överbelastning | Utred |
de Quervains syndrom: den vanligaste formen
Två senor, den som för ut tummen och den som sträcker den, löper tillsammans genom en trång kanal vid handledens tumsida. Blir kanalens tak förtjockat får senorna inte plats, och varje rörelse skaver.
Det drabbar oftare kvinnor än män, och det finns en tydlig topp hos nyblivna föräldrar. Att lyfta ett barn med tummen utsträckt gör precis den rörelse som provocerar. Det är också vanligt hos den som nyligen börjat med ett nytt handarbete, en ny sport eller ett nytt jobbmoment.
Du testar det själv med Finkelsteins test: knyt handen om tummen och böj sedan handleden mot lillfingret. Skjuter det en skarp smärta upp längs tumsidan talar det starkt för de Quervain. Ett test som gör lite ont på båda händerna säger däremot ingenting.
Ortos eller injektion: vad siffrorna säger
Här blir det obekvämt för alla sidorna som säljer handledsstöd. Richie och Briner sammanställde 2003 sju studier på sammanlagt 459 handleder med de Quervain, och räknade ut hur stor andel som blev bra med respektive behandling.
Andel som blev besvärsfria, de Quervains syndrom
Huisstede och medarbetare gick 2018 igenom femton randomiserade studier på de Quervain och kom fram till samma riktning, med reservationen att den goda evidensen för kortisoninjektion gäller på mycket kort sikt. Vad som händer efter ett år är sämre studerat.
Slutsatsen är inte att du ska kasta ortosen. Den är billig, ofarlig och lindrar medan du väntar. Slutsatsen är att den ensam sällan löser problemet, och att du inte ska bära den i månader i tron att den läker något. Bär den i de situationer som gör ont, ta av den resten av tiden, och räkna med två till fyra veckor. En handled som hålls stilla för länge blir stel och svag, och då har du två problem.
Datorarbetet: mer än bara musen
Christina Jensen följde 5 033 datoranvändare i knappt två år vid Arbetsmiljöinstitutet i Köpenhamn. Nästan kontinuerlig datoranvändning gav en dubblerad risk för besvär i hand och handled, oddskvot 2,3.
Men studien hittade något till, och det är det som sällan citeras: låg egenkontroll i arbetet förutsade besvär i hand och handled hos både män och kvinnor. Alltså hur mycket du själv får styra över ditt arbete, inte bara hur du sitter. En ny mus löser inte ett schema du inte råder över.
Det praktiska: variera greppet under dagen, gör mikropauser oftare än du tror behövs, och sänk tangentbordet så att handleden inte ligger böjd uppåt. Och titta på arbetsmängden, inte bara på utrustningen. De första symtomen kommer nästan alltid på kvällen efter en tung dag och går över till morgonen. Det är det stadiet du vill åtgärda, inte det som sitter kvar dygnet runt.
Vårdkedjan och sjukskrivning
I Sverige går vägen via vårdcentralen, och i de flesta regioner kan du boka fysioterapeut direkt utan remiss. Fysioterapeuten bedömer, ger belastningsprogram och kan hjälpa till att anpassa arbetsmomentet. Kortisoninjektion ges av läkare. Operation, där kanalens tak klyvs, blir aktuell först när allt annat prövats under lång tid.
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd anger korta sjukskrivningstider för senskideinflammation, och gärna deltid eller anpassade arbetsuppgifter i stället för hel frånvaro. Logiken är densamma som i behandlingen: att helt sluta använda handen gör den svagare, inte starkare.
Sök vård samma vecka om handleden är röd, varm och svullen, om du har feber, om du tappar kraft i greppet, eller om det domnar i fingrarna. De symtomen hör inte till en irriterad senskida. Detsamma gäller om båda handlederna gör ont samtidigt och morgonstelheten varar över en timme, vilket i stället pekar mot reumatisk sjukdom.
Under tiden återhämtningen pågår är det värt att titta på det inflammatoriska grundläget också, alltså den låggradiga inflammation som kort sömn, bukfett och stillasittande håller igång. Ett stöd riktat mot senor och återhämtning ersätter inte belastningsstyrningen, men vid besvär som återkommer i flera senor samtidigt är terrängen värd att ta på allvar.
Källor
Khan K.M., Cook J.L., Kannus P. et al. (2002). Time to abandon the “tendinitis” myth. British Medical Journal, 324(7338), 626-627. DOI: 10.1136/bmj.324.7338.626
Jensen C. (2003). Development of neck and hand-wrist symptoms in relation to duration of computer use at work. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health, 29(3), 197-205. DOI: 10.5271/sjweh.722
Richie C.A. III, Briner W.W. (2003). Corticosteroid injection for treatment of de Quervain’s tenosynovitis: a pooled quantitative literature evaluation. Journal of the American Board of Family Medicine, 16(2), 102-106. DOI: 10.3122/jabfm.16.2.102
Cook J.L., Purdam C.R. (2009). Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical presentation of load-induced tendinopathy. British Journal of Sports Medicine, 43(6), 409-416. DOI: 10.1136/bjsm.2008.051193
Huisstede B.M., Gladdines S., Randsdorp M.S., Koes B.W. (2018). Effectiveness of conservative, surgical, and postsurgical interventions for trigger finger, Dupuytren disease, and de Quervain disease: a systematic review. Archives of Physical Medicine and Rehabilitation, 99(8), 1635-1649. DOI: 10.1016/j.apmr.2017.07.014
Vad gör man åt inflammation i handleden?
Ta bort det moment som provocerar, inte all användning. Ortos i de situationer som gör ont, i två till fyra veckor. Gradvis ökad belastning när smärtan lagt sig. Håller det i mer än sex veckor är det värt en bedömning, eftersom kortisoninjektion är betydligt mer effektiv än ortos ensam vid de Quervain.
Vilka symtom ger seninflammation i handleden?
Ömhet över en avgränsad punkt, smärta vid belastning och ibland svullnad eller ett krasande ljud när du rör fingrarna. Symtomen är ungefär desamma oavsett vilken sena det gäller, så det är var det gör ont som avgör diagnosen, inte hur det känns.
Hur länge kan man ha inflammation i handleden?
Från ett par veckor till flera månader. Besvär på ovansidan brukar ge med sig på två till åtta veckor, de Quervain på tumsidan tar sex veckor till ett halvår, och besvär på lillfingersidan är de långsammaste.
Vad är de Quervains syndrom?
En förträngning i den kanal där tummens två senor löper vid handledens tumsida. Kanalens tak förtjockas, senorna får inte plats och varje tumrörelse skaver. Det är den vanligaste orsaken till det som kallas seninflammation i handleden.
Hur testar jag om jag har de Quervain?
Finkelsteins test: knyt handen om tummen och böj handleden mot lillfingret. En skarp smärta som skjuter upp längs tumsidan talar starkt för de Quervain. Lite obehag på båda händerna säger däremot ingenting.
Hjälper handledsstöd mot seninflammation?
Det lindrar, men det läker sällan ensamt. I den samlade genomgången av 459 handleder blev 14 procent besvärsfria med ortos ensam, mot 83 procent med kortisoninjektion. Använd ortosen i de moment som gör ont och ta av den resten av tiden, annars blir handleden stel och svag.
Blir man sjukskriven för seninflammation i handleden?
Ibland, och då oftast kort. Socialstyrelsens beslutsstöd pekar mot korta tider och gärna deltid eller anpassade arbetsuppgifter framför hel frånvaro, av samma skäl som i behandlingen: en hand som inte används alls blir svagare.
