En nervrotsblockad är en spruta med lokalbedövning och kortison som läggs intill en irriterad nervrot i ländryggen, med hjälp av röntgen eller ultraljud. Bedövningen lindrar inom några minuter och sitter i några timmar. Kortisonet, som ger den varaktiga effekten, börjar oftast verka efter 3 till 10 dagar. Har inget hänt efter tre veckor bör du kontakta läkaren.
Du går ut från röntgenavdelningen, benet känns lite bortdomnat och ischiassmärtan är nästan borta. På kvällen eller dagen efter kommer den tillbaka, ibland värre än förut. Det betyder inte att blockaden har misslyckats. Bedövningen har hunnit gå ur innan kortisonet har börjat arbeta. Här går vi igenom vad som händer runt nervroten dag för dag, vad studierna faktiskt mäter, och vad du gör om ingenting händer.
Vad är en nervrotsblockad?
En nervrotsblockad, eller rotblockad, är en injektion så nära som möjligt den nervrot som gör ont, oftast i ländryggen och mer sällan i nacken. Läkaren ser nålspetsen på skärmen och kontrollerar ofta med några droppar kontrastmedel att vätskan sprider sig rätt. Själva sticket tar 5 till 10 minuter, och med förberedelser är du kvar i ungefär en halvtimme.
Två läkemedel, två klockor
Det första är ett lokalbedövningsmedel. Det söver nervtrådarna på några minuter och verkar i några timmar, enligt Ryggkirurgiskt Centrum upp till ett dygn. Det andra är kortison, den antiinflammatoriska delen av blandningen, som ska få lindringen att hålla. Och det arbetar inte alls i samma takt.
Diagnos eller behandling, eller båda
I Sverige används blockaden på två sätt. Som behandling, för att lindra en utstrålande nervsmärta medan nervroten läker. Och som diagnostiskt test inför en eventuell operation: försvinner smärtan när en viss rot bedövas, vet ryggkirurgen att det är den roten som ger besvären. Region Kronobergs rutin beskriver ingreppet som både och, och framhåller att det är tänkt för utstrålande nervsmärta, inte för diffus ryggvärk eller för domningar och svaghet.
Roten väljs efter var smärtan strålar, längs ischiasnervens väg genom benet: L5 när den går ner på fotryggen, S1 när den går via vaden och hälen. En facettledsblockad är något annat. Den riktar sig mot de små lederna på kotornas baksida, vid ryggvärk som inte går nedanför knät, som vid facettledsartros. Kortisonets fördröjning är ändå densamma i båda fallen.
Hur går en nervrotsblockad i ländryggen till?
Du behöver oftast en remiss. På röntgenavdelningen i Växjö utförs blockaden till exempel bara på remiss från ortoped, neurokirurg eller annan specialist, inte från vårdcentralen. Remissen ska ange vilken rot och vilken sida, och de flesta har gjort en MR av ländryggen som visat ett diskbråck eller en förträngning.
Du ligger på magen. Huden tvättas och bedövas, och läkaren för in en tunn nål mot roten under röntgengenomlysning, datortomografi eller, på vissa privata kliniker, ultraljud. När nålen kommer nära nerven känns ofta en kort ilning ner i benet, som en elstöt. Det är obehagligt men ett tecken på att nålen ligger rätt. Du är vaken hela tiden och får i regel inget lugnande.
Oftast blockeras en rot i taget, särskilt första gången, så att svaret går att tolka. Båda sidorna görs inte samtidigt, eftersom benet kan bli kraftlöst en stund efteråt. Tar du blodförtunnande läkemedel ska du säga det i god tid: det kan behöva pausas, och den som tar Waran behöver ett aktuellt PK-värde.
Varför lindrar kortisonet en inflammerad nervrot?
Ett diskbråck gör inte ont bara genom att trycka på nerven. När diskens kärna tränger ut tar den med sig inflammatoriska enzymer. År 1990 mätte Jeffrey Saals forskargrupp aktiviteten av fosfolipas A2, enzymet som startar tillverkningen av prostaglandiner, i diskbråck som opererats bort. Den var 20 till 100 000 gånger högre än hos de andra fosfolipas A2 som dittills beskrivits. Roten badar då i en inflammatorisk miljö: den svullnar, blir överkänslig, och ett tryck som den tålde förut blir en elstöt ända ner i foten.
Därför kan ett litet diskbråck göra mycket ont och ett stort gå obemärkt förbi. Inflammationen betyder minst lika mycket som utrymmet.
Kortisonet angriper den miljön. Det går in genom cellmembranet, binder till sin receptor, och paret tar sig in i cellkärnan. Där stänger det av inflammationens strömbrytare, bland annat faktorn NF-κB, och slår på skyddande gener, som den för annexin 1, som just bromsar fosfolipas A2. Mindre prostaglandiner, mindre cytokiner, mindre svullnad runt roten.
Den vägen förklarar fördröjningen. Att ändra hur gener uttrycks tar timmar. Att få en vävnad att svullna av och lugna överkänsliga nervtrådar tar dagar. Rhen och Cidlowski beskriver i sin genomgång i New England Journal of Medicine de här effekterna på generna som kärnan i kortisonets antiinflammatoriska verkan.
Från nålen till lindringen
När börjar en nervrotsblockad verka, dag för dag?
Ryggkirurgiskt Centrum anger att kortisonets effekt oftast börjar inom 3 till 4 dagar. Kontrollerade studier mäter skillnaden mot placebo efter 2 veckor, 3 veckor eller en månad. Lagt i följd blir det här den vanligaste tidslinjen:
| När | Vad som verkar | Vad du ofta känner | Vad du gör |
|---|---|---|---|
| 0 till 6 timmar | Lokalbedövningen | Klart mindre smärta, benet ibland tungt eller domnat | Åk hem med någon annan, kör inte bil |
| Dag 1 och 2 | Inte längre bedövningen, ännu inte kortisonet | Smärtan kommer tillbaka, ibland värre; rodnad i ansiktet, värmekänsla, orolig sömn | Ta det lugnt, dina vanliga värktabletter |
| Dag 3 till 10 | Kortisonet dämpar inflammationen runt roten | Gradvis lindring, först i benet | Börja promenera igen, anteckna smärtan varje kväll |
| Dag 14 | Den antiinflammatoriska effekten är på plats | Den första riktiga jämförelsen | Jämför med smärtan dagen före blockaden |
| Dag 21 | Slutet på det väntade tidsfönstret | Tydligt svar, delvis svar eller inget svar | Inget har ändrats: boka en ny tid |
| Månad 1 till 3 | Effekten klingar sakta av | Lindringen håller, eller smärtan återkommer | Träning, uppföljning hos läkaren |
Varför kommer smärtan tillbaka dagen efter?
Tre saker samverkar. Bedövningen räcker bara några timmar. Kortisonet har ännu inte börjat arbeta. Och själva sticket irriterar: en nål och en vätska i ett utrymme som redan är trångt. Cochrane-översikten från 2020 räknar ökad smärta under eller efter injektionen till de vanligaste lindriga biverkningarna. Den övergår oftast inom 24 till 48 timmar och säger ingenting om slutresultatet.
Och om lindringen kommer redan första dagen?
Bra, men ta den för vad den är. En fullständig lindring under timmen efter sticket kommer från bedövningen, och den säger framför allt något till läkaren: den bekräftar att nålen träffade rätt rot. Det är just därför blockaden används som test inför en operation. Kortisonets effekt bedöms senare. Gräv inte i trädgården eller hjälp till med en flytt samma kväll bara för att benet slutat värka.
Hur många blir hjälpta, och hur länge håller effekten?
Siffrorna är blygsammare än vad man hör i väntrummet, och mer nyanserade än skeptikerna säger. Allt beror på hur man räknar.
Andel med minst 50 procent lindring en månad efter injektionen
Den australiska studien av Ghahreman, Ferch och Bogduk räknade svarare, alltså patienter som fått minst halverad smärta efter en månad. Med kortison intill roten var de 54 procent, med jämförelseinjektionerna mellan 7 och 21 procent. Författarna påpekar själva att injektionens fördel syns när man räknar svarare, men mycket mindre när man räknar medelvärden. Med tiden minskade andelen som fortfarande var hjälpta i alla grupper.
De stora översikterna räknar medelvärden, och där blir resultatet tunt. Cochrane-översikten från 2020 samlar 25 studier med 2 470 deltagare. På kort sikt sänker kortisonet bensmärtan med ungefär 5 poäng av 100 mer än placebo, en skillnad som författarna bedömer som troligen för liten för att patienterna ska märka den.
| Studie | Patienter | När effekten mättes | Vad man fann |
|---|---|---|---|
| Karppinen, Finland, 2001 | 160 med ischias i 1 till 6 månader | 2 veckor, sedan 3 och 6 månader | Lägre bensmärta efter 2 veckor med kortison; fördelen borta, eller omvänd, efter 3 och 6 månader |
| WEST, Storbritannien, 2005 | 228 med ischias i 1 till 18 månader | 3 veckor, sedan upp till 52 veckor | Funktionen minst 75 procent bättre hos 12,5 procent mot 3,7 procent med placebo efter 3 veckor; ingen skillnad från vecka 6 |
| Ghahreman, Australien, 2010 | Akut och långvarig ischias | 1 månad | 54 procent minst halverad smärta med kortison intill roten, mot 7 till 21 procent med andra injektioner |
| Cochrane, 2020 | 25 studier, 2 470 deltagare | Under 3 månader | I genomsnitt 4,93 poäng av 100 lägre bensmärta, en liten skillnad |
Lästa tillsammans säger studierna samma sak. Blockaden läker inte diskbråcket. Den hjälper en del patienter igenom de första veckorna, medan inflammationen lägger sig och roten återhämtar sig. Det är mycket värt när man inte längre kan sova.
Har blockaden fungerat? Så bedömer du det
Minnet av smärta är en dålig domare. Efter två veckor vet man inte längre säkert om smärtan låg på 7 eller 8 veckan före sticket. Många mottagningar skickar därför med ett formulär där du skattar smärtan före blockaden och vid flera tillfällen efteråt, och svaret går tillbaka till läkaren som remitterade dig. Fyll i det noga. Anteckna också varje kväll hur långt du kunde gå och hur många gånger du vaknade på natten.
Benet först, ryggen sedan
Titta först på benet. Det är benet kortisonet siktar på, eftersom det är roten som är inflammerad. Ländryggen kan vara stel ett tag till utan att det betyder att blockaden misslyckats. En halvering av bensmärtan, gränsen som Ghahreman använde, är ett verkligt svar.
Din bensmärta dag 21, jämfört med dagen före blockaden
Andra tecken som inte ljuger
Du sover en hel natt, du går runt kvarteret igen, du minskar själv på värktabletterna: de förändringarna räknas lika mycket som siffran på skalan. En smärta som bara har flyttat sig, eller myrkrypningar som ersatt den brännande känslan, ska beskrivas precis så för läkaren.
Inget har hänt efter tre veckor: vad gör man?
Har bensmärtan inte rört sig dag 21 är det föga troligt att kortisonet kommer att verka senare. Kontakta läkaren som remitterade dig. Det är inte bråttom om inga varningstecken finns, men låt inte veckorna gå. På Ryggkirurgiskt Centrum sker uppföljningen hos kirurgen ungefär tre veckor efter blockaden.
En ny blockad?
En ny blockad diskuteras främst när den första gav ett delvis svar. Gav den ingenting alls brukar en upprepning inte tillföra mycket. I WEST-studien gav tre injektioner med tre veckors mellanrum inte bättre resultat än en. Läkaren kan också ompröva målet: en smärta som inte släpper kan komma från en annan rot, en led eller en muskel. Region Kronoberg har ingen fast gräns men anger att fler än tre till fyra blockader per år vanligen inte ska ges.
Väntetiden mellan två injektioner har också ett hormonellt skäl. I en amerikansk studie med 400 patienter över 50 år med spinal stenos hade 20,3 procent av dem som fått kortison ett morgonkortisol som sjunkit med mer än hälften tre veckor senare, mot 6,7 procent med enbart bedövning. Det insprutade kortisonet stannar alltså inte på plats. En del går ut i blodet och sätter binjurarna på sparlåga i flera veckor.
Vänta, träna eller operera
Först en god nyhet: de flesta med ischias av ett diskbråck blir bättre med tiden, och diskbråcket krymper ofta delvis av sig självt. Det arbetet görs av makrofager, inflammationens städceller. Man kunde frukta att kortisonet bromsar dem. I en finsk studie med upprepade MR-bilder efter 2 och 12 månader hade blockaden ingen negativ effekt på hur diskbråcket gick tillbaka.
Under tiden är rörelse grunden, med de övningar vid ischias som lindrar utan att forcera. Operation diskuteras när smärtan förblir outhärdlig trots allt, och den blir akut vid kraftlöshet. En fot som slår i marken, ett ben som viker sig eller problem med att kissa är tecken som inte väntar ut tre veckor. Den första beskriver vi i artikeln om droppfot.
Efter nervrotsblockaden: bilkörning, vila och biverkningar
Kör inte bil samma dag och ordna skjuts hem. Benet kan bli svagt eller domna, och enligt Ryggkirurgiskt Centrum kan svagheten komma ganska plötsligt, inte alltid direkt efter blockaden. Den går över. Under de följande 24 till 48 timmarna räcker det att ta det lugnt: du är uppe, går runt hemma och undviker tunga lyft.
Övergående biverkningar
Rodnad i ansiktet och värmevallningar samma kväll, sämre sömn, en förskjuten mens, huvudvärk: de här biverkningarna är vanliga och går över på några dagar. Har du diabetes ska du kontrollera blodsockret noga i 48 timmar, eftersom kortisonet höjer det. Berätta också före ingreppet om du tar blodförtunnande. I Cochrane-översikten var den enda allvarliga komplikation som rapporterades en blödning hos en patient som tog sådana läkemedel.
När du ska ringa direkt
Feber, en huvudvärk som blir värre när du står och bättre när du ligger, en ny svaghet i benet, känselbortfall mellan låren eller svårt att kissa: ring mottagningen, eller 112 om det är akut. Komplikationerna är sällsynta, men de kan inte vänta till nästa besök.
Medan roten lugnar sig spelar vardagen roll: promenera varje dag, rör dig hellre än att ligga till sängs, sov. En del frågar om de kan lägga till ett tillskott. Det ersätter varken blockaden eller träningen. Vill du stötta den inflammatoriska terrängen på längre sikt finns vårt tillskott för ländrygg och ischias med kurkumin, boswellia, ingefära, quercetin och alfa-liponsyra. Det avråds vid diabetes och vid behandling med blodförtunnande läkemedel, liksom vid graviditet och amning och problem med gallvägarna, så tala med din läkare först.
Vanliga frågor om nervrotsblockad
Vilka är biverkningarna av en nervrotsblockad?
De vanligaste är ofarliga och går över: mer smärta i ett eller två dygn, rodnad i ansiktet, värmevallningar, sämre sömn, förskjuten mens och högre blodsocker vid diabetes. Benet kan bli svagt eller domna i några timmar. Feber, rodnad vid instickstället, huvudvärk som förvärras när du står eller ny svaghet i benet ska du ringa om direkt.
Hur mår man efter en nervrotsblockad?
Ofta bra de första timmarna, eftersom bedövningen tar smärtan, även om benet kan kännas tungt eller bortdomnat. Kvällen eller dagen efter kommer smärtan ofta tillbaka, ibland värre, innan kortisonet börjar verka efter 3 till 10 dagar. Ta det lugnt i ett till två dygn och börja sedan promenera.
Hur länge håller en nervrotsblockad?
När den verkar varar lindringen från några veckor till några månader. I kontrollerade studier är skillnaden mot placebo tydlig efter 2 till 4 veckor och klingar sedan av: i WEST-studien fanns den inte kvar från vecka 6. Blockaden ska framför allt hjälpa dig igenom en smärtsam period medan nervroten läker.
Får man köra bil efter en nervrotsblockad?
Inte samma dag. Bedövningen kan göra benet svagt eller domnat i flera timmar, och svagheten kan komma plötsligt, inte alltid direkt efter sticket. Ordna skjuts hem. Dagen efter brukar du kunna köra igen om benet har fått tillbaka sin kraft och sin känsel.
Hur ofta kan man få en nervrotsblockad?
Det finns ingen fast gräns, men Region Kronobergs rutin anger att fler än tre till fyra per år vanligen inte ska ges. Mellan två blockader brukar det gå minst tre veckor, dels för att hinna bedöma effekten, dels för att morgonkortisolet i en studie fortfarande låg i snitt 41 procent lägre tre veckor efter vissa kortisonsorter.
Källor
Saal J.S., Franson R.C., Dobrow R. et al. (1990). High levels of inflammatory phospholipase A2 activity in lumbar disc herniations. Spine, 15(7), 674-678. DOI: 10.1097/00007632-199007000-00011
Rhen T., Cidlowski J.A. (2005). Antiinflammatory action of glucocorticoids: new mechanisms for old drugs. New England Journal of Medicine, 353(16), 1711-1723. DOI: 10.1056/NEJMra050541
Ghahreman A., Ferch R., Bogduk N. (2010). The efficacy of transforaminal injection of steroids for the treatment of lumbar radicular pain. Pain Medicine, 11(8), 1149-1168. DOI: 10.1111/j.1526-4637.2010.00908.x
Karppinen J., Malmivaara A., Kurunlahti M. et al. (2001). Periradicular infiltration for sciatica: a randomized controlled trial. Spine, 26(9), 1059-1067. DOI: 10.1097/00007632-200105010-00015
Arden N.K., Price C., Reading I. et al. (2005). A multicentre randomized controlled trial of epidural corticosteroid injections for sciatica: the WEST study. Rheumatology, 44(11), 1399-1406. DOI: 10.1093/rheumatology/kei028
Oliveira C.B., Maher C.G., Ferreira M.L. et al. (2020). Epidural corticosteroid injections for lumbosacral radicular pain. Cochrane Database of Systematic Reviews, 4, CD013577. DOI: 10.1002/14651858.CD013577
Autio R.A., Karppinen J., Kurunlahti M. et al. (2004). Effect of periradicular methylprednisolone on spontaneous resorption of intervertebral disc herniations. Spine, 29(15), 1601-1607. DOI: 10.1097/01.brs.0000132511.46818.67
Friedly J.L., Comstock B.A., Heagerty P.J. et al. (2018). Systemic effects of epidural steroid injections for spinal stenosis. Pain, 159(5), 876-883. DOI: 10.1097/j.pain.0000000000001158