Pes anserinus är det gemensamma fästet för tre senor på skenbenets insida, fem till sju centimeter nedanför knäleden. Smärta där kommer antingen från senfästet eller från slemsäcken under det, och behandlas med gradvis ökad belastning.
Det som gör diagnosen enkel: du hittar punkten med ett finger, och den ligger nedanför leden, inte i den.
Vad pes anserinus är
Namnet är latin och betyder gåsfot. Tre senor kommer från tre olika håll av benet, möts på skenbenets insida strax nedanför knät och breder ut sig i en platt solfjäder som täcker benet. Anatomerna som namngav strukturen tyckte att formen liknade en simfot, och på svenska heter den fortfarande gåsfoten.
GÅSFOTEN,
TRE SENOR
anserinus
Sartorius
Skräddarmuskeln, kroppens längsta muskel. Går från höftbenskammen snett över låret och böjer både höft och knä.
Gracilis
Från blygdbenet längs lårets insida. För benet inåt mot mittlinjen och hjälper till att böja knät.
Semitendinosus
En av hamstringsmusklerna, från sittbensknölen. Böjer knät och sträcker höften.
Slemsäcken
En liten vätskefylld kudde mellan de tre senorna och skenbenet. Den är lika ofta källan till smärtan som senorna själva.
Det ovanliga med fästet är att de tre musklerna inte hör ihop funktionellt. Sartorius böjer höft och knä och vrider låret utåt. Gracilis för benet inåt. Semitendinosus sträcker höften och böjer knät. De styrs dessutom av tre olika nerver. Ändå slutar de på samma centimeter av skenbenet, vilket gör den punkten till en korsning där belastning från hela benet samlas.
Under senorna, mellan dem och benet, ligger en liten vätskefylld slemsäck. Den fungerar som en kudde och gör att senorna kan glida utan friktion. Den är lika ofta källan till smärtan som senorna själva.
Varför just den punkten gör ont
Två saker möts där. Den ena är dragkraften från tre muskler som alla arbetar när du böjer knät. Den andra är att fästet ligger direkt mot ett benutskott, vilket ger tryck utifrån varje gång knäna kommer nära varandra.
När belastningen ökar snabbare än vävnaden hinner anpassa sig blir resultatet antingen en tendinopati i senfästet, alltså en sena som byggts om fel, eller en irriterad slemsäck som fylls med vätska. Ofta finns båda samtidigt, vilket är skälet till att svensk facklitteratur ofta skriver tendinit och bursit i samma andetag.
Senfästet eller slemsäcken
Senfästet eller slemsäcken, vilket av dem
Tendinopati i senfästet
- Smärtan kommer med belastning och lugnar sig i vila.
- Ömheten sitter i själva senstråket, ofta lite högre upp.
- Ingen eller minimal svullnad.
- Ökar tydligt när du böjer knät mot motstånd.
- Svarar på gradvis ökad belastning.
Bursit, slämsäcksinflammation
- Smärtan finns även i vila och ofta på natten.
- Ömheten sitter i en avgränsad punkt på skenbenet.
- En liten mjuk svullnad går ibland att känna.
- Ökar av att ligga med knäna mot varandra.
- Svarar snabbare på avlastning och ibland på injektion.
Det svenska ordet för bursit är slämsäcksinflammation, och det är det ord de flesta patienter möter först. Till skillnad från vid tendinopati är inflammationen här verklig: slemsäcken svarar på irritation genom att producera mer vätska, och det är svullnaden som gör ont. Därför kan avlastning och i vissa fall en kortisoninjektion fungera snabbt vid bursit, medan samma åtgärder ger lite vid tendinopati.
Symtom att känna igen
- Smärta på knäts insida, fem till sju centimeter nedanför ledspringan.
- En punkt som gör tydligt ont när du trycker med ett finger.
- Värst när du reser dig ur en stol, går i trappor eller startar efter stillasittande.
- Många vaknar på natten av att knäna vilar mot varandra.
- Sällan svullnad i själva leden, och aldrig låsningar.
- Knät känns stabilt, det viker sig inte.
Två saker talar emot pes anserinus. Om det gör ont i själva ledspringan, eller om knät hakar upp sig och låser sig, ska en menisk misstänkas i stället. Om hela leden är svullen och varm handlar det om något annat och ska bedömas snabbt.
Vem som drabbas
Två grupper, som ser mycket olika ut. Den ena är idrottare, framför allt löpare, simmare med bröstsimsspark och fotbollsspelare. Där är orsaken upprepad böjning i knät i kombination med en snabb ökning av träningen, ofta efter ett uppehåll.
Den andra gruppen är medelålders och äldre kvinnor, särskilt vid övervikt, diabetes eller knäartros. Ett bredare bäcken ger en benaxel som belastar knäts insida mer, och en artros som slitit ner den inre ledhalvan förstärker samma sak. Vid diabetes är dessutom senvävnaden generellt känsligare.
Så ställs diagnosen, och vart du vänder dig
Undersökningen räcker nästan alltid. Fingret hittar den ömma punkten, och läkaren eller fysioterapeuten testar knät för att utesluta menisk, ledband och artros. Röntgen visar inte senfästet men kan visa en artros som förklarar varför insidan belastas.
Ultraljud är den undersökning som faktiskt skiljer en svullen slemsäck från en förändrad sena, och den görs vid oklar bild eller när besvären inte ger med sig. Magnetkamera behövs sällan.
I Sverige går vägen via vårdcentralen, och i många regioner kan du boka fysioterapeut direkt utan remiss från läkare. Det är också fysioterapeuten som gör det mesta av arbetet vid det här besväret. Att gå direkt till ortoped är inte normalvägen här, och blir aktuellt först efter månader utan förbättring.
Behandling
| Smärta på knäts insida | Vad som skiljer |
|---|---|
| Pes anserinus | Ömheten sitter fem till sju cm nedanför ledspringan, inte i den |
| Mediala menisken | Ömhet i själva ledspringan, ofta låsningar och upphakningar |
| Inre knäledsbandet | Ömhet högre upp, och smärta när knät pressas utåt i sidled |
| Knäartros | Diffus värk i hela leden, morgonstelhet, knirkande vid rörelse |
| Refererad smärta från höften | Knät är oömt vid tryck, men höftrörelserna gör ont |
Grunden är att ändra belastningen utan att ta bort den. Minska tillfälligt det som gör riktigt ont, ofta löpning i backe, djupa böj och bröstsim, men behåll gång och den rörelse du tål. Fullständig vila gör vävnaden mindre tålig och besvären kommer tillbaka så fort du börjar igen.
En kudde mellan knäna när du sover tar bort trycket mot slemsäcken och ger många en märkbart bättre natt redan första gången. Det är den enskilt enklaste åtgärden vid det här besväret, och samma kudde gör samma nytta högre upp i benet vid trokanterit, där sidoläget klämmer sätesmusklernas senfästen mot höftbenets utsida.
Antiinflammatorisk gel lokalt kan användas i korta perioder, och fungerar bättre här än på djupt liggande strukturer eftersom fästet ligger ytligt. Tabletter i korta kurer om smärtan hindrar dig från att träna. Kortisoninjektion i slemsäcken kan ge snabb lindring vid en tydlig bursit, men ska inte upprepas rutinmässigt och ersätter ingen träning.
Övningar
Börja med rörlighet innan du lägger på styrka. Töj hamstrings och lårets insida i lugna, långa tag, två gånger om dagen. Gör höftens utåtrotatorer rörliga, eftersom en stel höft flyttar belastning ner till knät.
Bygg sedan styrka i tre steg. Först isometriskt: böj knät mot ett lätt motstånd och håll i trettio sekunder, fem gånger. Sedan höftlyft med fötterna på golvet, som belastar hamstrings utan att böja knät djupt. Till sist raka marklyft på ett ben, långsamt, med lätt vikt.
Riktmärket är detsamma som vid alla senbesvär, från gåsfoten till en tennisarmbåge: en smärta upp till tre eller fyra av tio under övningen är acceptabel, om den lagt sig till nästa morgon. Ligger den kvar var dosen för hög.
Läkningstid
De flesta är tydligt bättre inom sex till tolv veckor. En ren bursit kan lugna sig snabbare. Blir det inte bättre efter tre månader beror det oftast på en av två saker: den utlösande belastningen finns kvar, eller så driver något annat i knät besvären, vanligen en artros på insidan som gör att du fortsätter belasta samma punkt.
Inflammationens roll
Vid en bursit är inflammationen verklig och lokal. Vid en tendinopati är den det inte, och där handlar det i stället om en vävnad som byggts om fel. Men på en tredje nivå, i kroppen som helhet, spelar en låggradig inflammation in i båda fallen: den påverkar hur väl sen- och bindväv reparerar sig. Det är en av förklaringarna till att besvären är vanligare vid diabetes och vid övervikt.
Hävstängerna där är kända och oglamorösa: sömn, regelbunden rörelse, en kost rik på växter. Några växtextrakt studeras på just den komponenten, gurkmeja och boswellia i första hand, och de räknas bara om de verkligen tas upp i kroppen, vilket vanlig gurkmeja inte gör. Det är problemet som styrde vår formel byggd på biotillgänglighet, som ligger till grund för vårt kosttillskott vid seninflammation. Som komplement till träningen, aldrig i stället för den.
När du ska söka vård
- Knät är svullet, varmt och rött, eller du har feber: sök samma dag.
- Knät låser sig, hakar upp sig eller viker sig under belastning.
- Smärtan kom direkt efter ett vridvåld eller ett slag mot knät.
- Ingen förbättring efter sex till åtta veckors egen behandling.
- Smärtan väcker dig varje natt trots kudde mellan knäna.
Vanliga frågor
Vad är pes anserinus?
Pes anserinus är namnet på det gemensamma fästet för tre senor på skenbenets insida, fem till sju centimeter nedanför knäleden. På svenska kallas det gåsfoten, eftersom senorna breder ut sig i en platt solfjäder som anatomerna tyckte liknade en gåsfot. Under fästet ligger en liten slemsäck som dämpar glidningen mot benet.
Vilka muskler fäster på pes anserinus?
Tre stycken, och de kommer från tre helt olika håll. Sartorius, skräddarmuskeln, går snett från höftbenskammen över lårets framsida. Gracilis går från blygdbenet längs lårets insida. Semitendinosus är en hamstringsmuskel och kommer från sittbensknölen. De styrs av tre olika nerver, vilket är ovanligt för ett gemensamt fäste.
Hur känns pes anserinus bursit?
Som en avgränsad, ofta brännande smärta på knäts insida strax nedanför leden. Den är värst när du reser dig ur en stol, går i trappor eller startar efter att ha suttit still. Många vaknar av att knäna vilar mot varandra på natten. Att trycka på punkten med ett finger gör tydligt ont, medan själva ledspringan är oöm.
Hur behandlas smärta i pes anserinus?
Med tillfälligt minskad belastning, inte med vila. Ta bort det som gör riktigt ont, behåll resten, och börja med rörlighet i höft och hamstrings följt av gradvis styrketräning. En kudde mellan knäna på natten hjälper många direkt. Antiinflammatorisk gel kan användas i korta perioder. Kortisoninjektion är aktuell vid en tydlig bursit som inte ger med sig.
Hur lång tid tar det innan pes anserinus blir bra?
Sex till tolv veckor för de flesta, förutsatt att belastningen ändras. En ren bursit kan lugna sig snabbare, på några veckor. Blir det inte bättre efter tre månader är det oftast för att den utlösande belastningen finns kvar, eller för att något annat i knät driver besvären, till exempel en artros som gör att du belastar insidan mer.
Vilka drabbas av besvär i pes anserinus?
Två grupper som ser mycket olika ut. Den ena är löpare, simmare och fotbollsspelare, där besvären kommer av upprepad böjning i knät och en snabb ökning av träningen. Den andra är medelålders och äldre kvinnor med övervikt, knäartros eller diabetes, där bredare bäcken och ändrad benaxel ökar belastningen på insidan.
Att ta med sig
Gör det här nu: sätt ett finger på knäts insida och leta nedåt tills du hittar den ömma punkten. Ligger den fem till sju centimeter under leden, och är själva ledspringan oöm, har du sannolikt hittat gåsfoten.
Lägg sedan en kudde mellan knäna i natt. Det är den billigaste åtgärd som finns vid det här besväret, och den märks ofta redan på morgonen.
Källor
Khan K.M., Cook J.L., Kannus P. et al. (2002). Time to abandon the “tendinitis” myth. British Medical Journal, 324(7338), 626-627. DOI: 10.1136/bmj.324.7338.626
Cook J.L., Purdam C.R. (2009). Is tendon pathology a continuum? A pathology model to explain the clinical presentation of load-induced tendinopathy. British Journal of Sports Medicine, 43(6), 409-416. DOI: 10.1136/bjsm.2008.051193
Alfredson H., Pietilä T., Jonsson P., Lorentzon R. (1998). Heavy-load eccentric calf muscle training for the treatment of chronic Achilles tendinosis. American Journal of Sports Medicine, 26(3), 360-366. DOI: 10.1177/03635465980260030301
Beyer R., Kongsgaard M., Hougs Kjær B. et al. (2015). Heavy slow resistance versus eccentric training as treatment for Achilles tendinopathy. American Journal of Sports Medicine, 43(7), 1704-1711. DOI: 10.1177/0363546515584760
Sivrika A.P., Papadamou E., Kypraios G. et al. (2023). Comparability of the effectiveness of different types of exercise in the treatment of Achilles tendinopathy: a systematic review. Healthcare, 11(16), 2268. DOI: 10.3390/healthcare11162268
