Gluten ger en mätbar inflammation i tunntarmen hos personer med celiaki, ungefär en av hundra. Hos alla andra har kontrollerade försök inte kunnat visa någon effekt av gluten på inflammatoriska markörer. Symtomen efter en brödmacka kommer oftast från något annat i brödet.
Du mår bättre sedan du slutade med bröd och pasta. Det är en verklig upplevelse, och ingen ska tala om för dig att du inbillar dig. Frågan är bara vad det var du tog bort. Svaret har betydelse, eftersom det avgör om du behöver undvika gluten resten av livet eller om du kan äta surdegsbröd igen om ett halvår.
Vad gluten gör i tunntarmen
Gluten är inte ett ämne utan en grupp proteiner i vete, råg och korn. Människans matsmältning klarar inte av att bryta ned dem helt. Vissa fragment blir kvar i tarmen i nästan oförändrad form, och det gäller alla, inte bara den som är känslig.
Hos de flesta passerar dessa fragment utan att någonting händer. Immunförsvaret i tarmväggen känner igen dem, låter dem passera och går vidare. Hos en liten grupp gör det inte det, och då börjar en kedja som slutar i en skada på tarmens slemhinna.
Celiaki: här är inflammationen bevisad
Vid celiaki, som på svenska också kallas glutenintolerans, angriper immunförsvaret tarmens egen vävnad när gluten finns på plats. Tarmluddet i tunntarmen plattas ut, ytan som tar upp näring krymper, och inflammationen syns både i vävnadsprov och i blodprov. Detta är inte omtvistat och har inget med kostmode att göra.
Hur vanligt det är beror på hur man mäter. En sammanställning av 96 studier fann att 1,4 procent av 275 818 undersökta personer hade antikroppar som talar för celiaki, medan 0,7 procent av 138 792 personer hade diagnosen bekräftad med vävnadsprov. I Europa låg siffran på 0,8 procent. Barn hamnade högre än vuxna, 0,9 mot 0,5 procent.
Sverige hade en glutenepidemi
Det här är den svenska delen av historien, och den saknas i nästan allt som skrivs om gluten på engelska. Mellan 1984 och 1996 steg antalet barn under 2 år med celiaki kraftigt i Sverige, för att sedan falla tillbaka lika snabbt. Förändrade råd om när och hur gluten skulle introduceras i barnmat pekas ut som en stor del av förklaringen.
Forskarna följde upp den kullen. I ETICS-studien undersöktes tolvåringar födda 1993, mitt i epidemin, och 7 567 familjer tackade ja. Resultatet blev 29 fall per 1 000 barn, alltså 3 procent, tre gånger mer än det 1 procent som brukar anges. Två tredjedelar av dem visste ingenting om sin diagnos innan de screenades.
TRE SÄTT ATT MÄTA HUR VANLIG CELIAKI ÄR
Glutenkänslighet utan celiaki
Många får besvär av bröd utan att ha celiaki och utan att ha vetealergi. Tillståndet har ett namn, glutenkänslighet utan celiaki, men det saknar fortfarande ett prov som kan bekräfta det. Diagnosen ställs genom uteslutning, vilket gör den skakig.
Två kontrollerade försök har försökt ta reda på vad som faktiskt utlöser symtomen. I det första fick 37 personer som sagt sig reagera på gluten först två veckor med låg halt av jäsbara kolhydrater, alltså FODMAP. Alla mådde bättre av den kosten. Sedan fick de i blindo antingen 16 gram gluten om dagen eller vassleprotein, och besvären kom tillbaka lika mycket i båda fallen. Bara 8 procent visade en effekt som var kopplad till just gluten, och inga inflammatoriska markörer i blod eller avföring rörde sig alls.
Det andra försöket gjordes i Oslo på 59 personer som redan åt glutenfri kost. Var och en fick i tur och ordning müslibarer med 5,7 gram gluten, med 2,1 gram fruktaner eller med ingenting alls, under 7 dagar per omgång, utan att veta vilken. Fruktanerna gav mest besvär.
SYMTOM UNDER TRE BLINDADE OMGÅNGAR, 59 PERSONER
Fruktaner är kedjor av fruktos som finns i vete, men även i lök, vitlök och kronärtskocka. De jäser i tjocktarmen och ger gaser. Slutar du med bröd och pasta tar du bort en stor del av dina fruktaner samtidigt som du tar bort glutenet, och det är därför du mår bättre.
Var på skalan hamnar du?
VAD SOM ORSAKAR BESVÄREN EFTER EN BRÖDMACKA
Vetealergi är en fjärde sak som ofta blandas ihop med resten. Det är en klassisk allergi mot proteiner i vete, med snabba symtom som klåda, nässelutslag eller andnöd inom minuter. Den kan påvisas med allergitest och har ett annat förlopp än celiaki.
Gluten och ledvärk
Frågan kommer nästan alltid: kan gluten ge ont i lederna? Vid obehandlad celiaki, ja. Ledvärk finns med bland symtomen, och den brukar ge sig när kosten läggs om. Personer med celiaki har också en högre risk för andra autoimmuna tillstånd, bland annat ledgångsreumatism och autoimmun sköldkörtelsjukdom.
Hos den som inte har celiaki finns däremot inget stöd för att gluten i sig driver ledvärk. Diffus värk som vandrar mellan rygg, axlar och höfter har oftare sin förklaring i vävnaden själv, till exempel i det trögare glidskikt mellan bindvävens lager som beskrivs under namnet fascia inflammation. Vill du dämpa en inflammation i kroppen är kosten fortfarande rätt plats att börja, men hävstången ligger i helheten: mer fibrer, mer fet fisk, mindre socker, mindre ultraprocessad mat. Den som vill lägga till ett stöd kan se på en antiinflammatorisk formel som ett komplement till den omläggningen, aldrig som ett skäl att låta bli den.
Zonulin och den läckande tarmen
Ett argument dyker upp överallt: gluten öppnar tarmväggen och släpper ut ämnen som sedan skapar inflammation i hela kroppen. Grunden är verklig. Alessio Fasano beskrev proteinet zonulin, som reglerar hur tätt cellerna i tarmväggen sitter ihop, och gliadin ur gluten kan få zonulin att frisättas.
Steget som saknas är det som betyder något. Att en mekanism går att mäta i ett laboratorium säger ingenting om hur mycket den betyder för en frisk person som äter en smörgås. I försöken ovan mättes just markörer för tarmskada och immunaktivering, och de rörde sig inte. Mekanismen finns. Effekten på en frisk kropp är inte visad. Den låggradiga inflammation som faktiskt går att mäta i blodet styrs i första hand av bukfett, sömn, rörelse och kostens helhet, inte av ett enskilt protein.
CELIAKI
Immunförsvaret angriper tarmluddet. Inflammationen syns i blodprov och i vävnadsprov. Glutenfri kost är den enda behandlingen, och den är livslång.
GLUTENKÄNSLIGHET
Verkliga besvär, men inga mätbara tecken på inflammation. I blindade försök står fruktanerna för en större del än glutenet.
INGEN REAKTION
Ingen mätbar effekt av gluten på tarm eller immunförsvar. Att utesluta gluten ger här varken skydd eller vinst.
Havre, korn och råg: var går gränsen?
Råg och korn innehåller besläktade proteiner och räknas in tillsammans med vete. Havren är ett svenskt undantag värt att känna till. Havre innehåller avenin, ett protein som tolereras av de allra flesta med celiaki, och ren havre har därför använts i svensk kost vid celiaki sedan nittiotalet.
Haken sitter i odlingen och kvarnen, inte i sädesslaget. Vanlig havre blandas regelmässigt med vete på fälten och i hanteringen, och därför gäller bara havre som märkts som glutenfri. En liten andel med celiaki reagerar även på ren havre, vilket är ett skäl att införa den under uppföljning och inte på egen hand.
Vad obehandlad celiaki gör på längre sikt
Det är inte magbesvären som är det farliga, utan att tunntarmen slutar ta upp näring. Järnbrist som inte ger med sig trots tabletter är ett av de vanligaste första tecknen, och brist på folat, vitamin B12 och vitamin D kommer ofta med. Många får aldrig någon diarré alls, vilket är en stor del av förklaringen till att diagnosen dröjer.
Med åren märks det i skelettet. Sämre upptag av kalcium och vitamin D ger lägre bentäthet, och med den följer risk för benskörhet, frakturer och smärta i rygg och höfter långt före pensionsåldern. Hos barn kan tillväxten bromsa in och puberteten skjutas upp. En glutenfri kost vänder det mesta av detta, och ju tidigare den börjar desto mer av förlorad hälsa går att hämta igen.
Testa dig innan du slutar, inte efter
Här görs det vanligaste misstaget, och det kostar månader. Provet för celiaki mäter antikroppar som bara finns i blodet så länge du äter gluten. Har du redan varit glutenfri i några veckor blir provet negativt oavsett om du har sjukdomen eller inte.
Gången i Sverige ser ut så här. Du bokar tid på vårdcentralen och beskriver dina symtom. Läkaren tar transglutaminasantikroppar tillsammans med totalt IgA, eftersom brist på IgA annars ger ett falskt lugnande svar. Är provet positivt går du vidare till gastroskopi med vävnadsprov från tunntarmen, som ställer diagnosen. På 1177.se hittar du hur det går till i din region, och Svenska Celiakiförbundet ger stöd efter beskedet.
Har du redan slutat med gluten och vill testa dig behöver du äta det igen under några veckor först. Det är obehagligt men nödvändigt, och en diagnos är värd besväret: den ger dig uppföljning, kontroll av näringsstatus och rätt till information som en självvald kost inte ger.
Ska du sluta med gluten?
Har du celiaki är svaret ja, utan undantag och för alltid. Har du inte det är svaret att en glutenfri kost inte har visats ge någon hälsovinst, och att den har en kostnad. Glutenfria livsmedel innehåller ofta mindre fibrer, mer socker och mer fett än sina motsvarigheter, och fullkorn hör till det som mest konsekvent kopplas till lägre inflammation och lägre risk för hjärtsjukdom.
Ett rimligt alternativ finns i mitten. Testa dig först. Är celiaki uteslutet kan du prova att sänka fruktanerna i stället för att ta bort gluten, alltså mindre vete, lök och vitlök under några veckor, och sedan lägga tillbaka en sak i taget. Det är samma metod som gör ett eget försök på den egna vardagen värt något: en variabel åt gången, och tillräckligt länge för att effekten ska hinna skilja sig från vanlig variation mellan veckor. Många hittar då sin verkliga tröskel och kan äta bröd igen i mindre mängd. Lever du med långvariga besvär i övrigt kan ett stöd för inflammationsbalans följa med under tiden du kartlägger, utan att ersätta utredningen.
Vanliga frågor
Hur vet man om gluten orsakar inflammation hos en själv?
Genom ett blodprov, inte genom att känna efter. Transglutaminasantikroppar tillsammans med totalt IgA tas på vårdcentralen medan du fortfarande äter gluten. Är provet positivt bekräftas diagnosen med vävnadsprov från tunntarmen vid en gastroskopi.
Minskar inflammationen om man slutar med gluten?
Vid celiaki, ja, och det är hela behandlingen. Utan celiaki visade ett blindat försök på 37 personer inga förändringar alls i markörer för tarmskada eller immunaktivering när gluten togs bort eller lades till.
Varför reagerar jag på gluten om jag inte har celiaki?
Troligast på fruktanerna, som följer med vete i samma livsmedel. I ett försök på 59 personer gav 2,1 gram fruktaner tydligt mer besvär än 5,7 gram gluten, och glutenet hamnade till och med under placebo på symtomskalan.
Hur känns en glutenreaktion?
Vid celiaki kommer besvären långsamt: uppblåsthet, diarré eller förstoppning, trötthet, järnbrist och ibland ledvärk över veckor. En vetealergi ger i stället snabba symtom inom minuter, med klåda, nässelutslag eller andnöd, och är något helt annat.
Hur blir man av med besvären efter att ha ätit gluten?
Har du celiaki finns ingen genväg: tarmslemhinnan behöver flera veckor på sig och det enda som hjälper är att gluten inte kommer tillbaka. Under tiden är små och täta måltider, vätska och lugn mat det som lindrar mest.
Ger gluten ledvärk?
Vid obehandlad celiaki förekommer ledvärk, och den brukar minska när kosten läggs om. Hos personer utan celiaki finns inget stöd för att gluten i sig ger ont i lederna. Undersök då hellre helheten i kosten.
Är glutenfri kost nyttigare?
Nej, inte i sig. Glutenfria livsmedel innehåller ofta mindre fibrer och mer socker än sina motsvarigheter, och fullkorn hör till det som tydligast kopplas till lägre inflammation. Vinsten många upplever kommer oftast av att de samtidigt slutat med kakor, snabbmat och sötade drycker.
Det viktigaste att komma ihåg
Gluten är inflammatoriskt för ungefär en av hundra, och för den personen är glutenfri kost livsviktig. För alla andra är frågan fel ställd. Det är inte glutenet du ska misstänka i första hand, utan allt annat som följer med i samma bröd. Ta blodprovet medan du fortfarande äter gluten, ta reda på vilken av de fyra grupperna du tillhör, och ta först därefter beslut om vad som ska bort ur skafferiet.
Källor
Singh P., Arora A., Strand T.A., Leffler D.A., Catassi C., Green P.H., Kelly C.P., Ahuja V., Makharia G.K. (2018). Global prevalence of celiac disease: systematic review and meta-analysis. Clinical Gastroenterology and Hepatology, 16(6), 823-836. DOI: 10.1016/j.cgh.2017.06.037
Myléus A., Ivarsson A., Webb C., Danielsson L., Hernell O., Högberg L., Karlsson E., Lagerqvist C., Norström F., Rosén A., Sandström O., Stenhammar L., Stenlund H., Wall S., Carlsson A. (2009). Celiac disease revealed in 3% of Swedish 12-year-olds born during an epidemic. Journal of Pediatric Gastroenterology and Nutrition, 49(2), 170-176. DOI: 10.1097/MPG.0b013e31818c52cc
Biesiekierski J.R., Peters S.L., Newnham E.D., Rosella O., Muir J.G., Gibson P.R. (2013). No effects of gluten in patients with self-reported non-celiac gluten sensitivity after dietary reduction of fermentable, poorly absorbed, short-chain carbohydrates. Gastroenterology, 145(2), 320-328. DOI: 10.1053/j.gastro.2013.04.051
Skodje G.I., Sarna V.K., Minelle I.H., Rolfsen K.L., Muir J.G., Gibson P.R., Veierød M.B., Henriksen C., Lundin K.E.A. (2018). Fructan, rather than gluten, induces symptoms in patients with self-reported non-celiac gluten sensitivity. Gastroenterology, 154(3), 529-539. DOI: 10.1053/j.gastro.2017.10.040
Fasano A. (2011). Zonulin and its regulation of intestinal barrier function: the biological door to inflammation, autoimmunity, and cancer. Physiological Reviews, 91(1), 151-175. DOI: 10.1152/physrev.00003.2008
Dieterich W., Zopf Y. (2019). Gluten and FODMAPs, sense of a restriction: when is restriction necessary? Nutrients, 11(8), 1957. DOI: 10.3390/nu11081957
