Artros i händerna: vad som faktiskt lindrar smärtan

Active ton protocole
Mains de personne âgée posées l'une sur l'autre sur fond sombre, relief des articulations éclairé par une lumière rasante

Artros i händerna sitter oftast i fingrarnas ytterleder och i tumbasen. Det är ingen passiv förslitning. En låggradig inflammation i ledhinnan driver både värken och stelheten, och den går att påverka. Knutorna försvinner inte, men smärtan och greppstyrkan svarar på handträning inom 3 månader.

Du har troligen märkt det när du vred ur en trasa eller försökte öppna en burk. Handen lyder inte som förut. Många får också höra att det bara är åldern och att ingenting går att göra. Det stämmer inte. Deformiteterna sitter kvar, det är sant, men smärta och funktion följs inte åt: händer som ser förgrovade ut fungerar ofta bra, och händer som ser normala ut kan värka varje dag.

Äldre händer vilande mot varandra i motljus, fingerledernas förgrovning syns tydligt
Knutorna på fingerlederna syns och oroar. De säger ändå lite om hur ont du kommer att ha: smärtan toppar oftast medan knutan bildas, inte efteråt.

Tre leder, tre helt olika besvär

“Artros i händerna” är egentligen tre diagnoser som beter sig olika. Vilken led som drabbas avgör vad du tappar i vardagen, och det avgör också vilken hjälp som är rätt. Ytterlederna syns mest. Tumbasen kostar mest. Gör det i stället ont längs handledens tumsida när du greppar, handlar det oftare om en irriterad senskida än om en led, och då gäller seninflammation i handleden.

DIP, ytterlederna

Heberdens knutor sitter längst ut i fingret. Hårda, beniga, permanenta. Den vanligaste formen, och den som oroar mest utan att alltid göra mest ont.

PIP, mellanlederna

Bouchards knutor sitter en led längre in. De stelnar fingret på mitten och stör mer i gripandet än ytterlederna gör.

CMC-1, tumbasen

Tumbasartros gör ont när du vrider, nyper och lyfter. Det är den led som stjäl mest greppstyrka, och den som oftast leder till ortos.

Tumbasen står för den största funktionsförlusten trots att den syns minst utifrån. Det är därför en hand som ser oskyldig ut ändå kan tappa kaffekoppen.

Varför gör det ont? Det är inte bara slitage

Nästan alla svenska sidor beskriver artros som att brosket bryts ned. Det är sant men det är halva bilden, och den halva som saknas är den du kan göra något åt. Broskpartiklar som lossnar hamnar i ledvätskan. Ledhinnan uppfattar dem som skräp och sätter igång ett immunsvar. Det svaret är svagt, men det tar aldrig riktigt slut.

SÅ UPPSTÅR VÄRKEN I EN ARTROSLED

Brosket tunnas ut och släpper ifrån sig små partiklar i ledvätskan
›
Ledhinnan reagerar på partiklarna och blir irriterad
›
En låggradig inflammation håller i sig, månad efter månad
›
Värk, morgonstelhet och svullnad, ofta långt innan röntgen visar något dramatiskt
Kedjan förklarar varför en röntgenbild och din smärta sällan stämmer överens. Bilden visar brosket. Värken kommer från ledhinnan.

Robinson och medarbetare beskrev 2016 den här låggradiga inflammationen som en central drivkraft i artros, inte som en bieffekt. Sanchez-Lopez fördjupade bilden 2022 och kopplade synovit, alltså inflammation i ledhinnan, till hur snabbt leden försämras. Slutsatsen är praktisk för dig: en led som är inflammerad går att lugna. En led som bara är utsliten gör det inte.

Hur visar sig artros i händerna?

Symtomen kommer smygande, ofta över flera år, och de växlar. En dålig vecka följs av en lugn månad. Det typiska mönstret ser ut så här.

  • Igångsättningsvärk. Det gör som mest ont de första rörelserna på morgonen eller efter att du suttit stilla.
  • Kort morgonstelhet. Den lossnar oftast inom 30 minuter. Längre än så pekar mot något annat.
  • Nedsatt greppstyrka. Burkar, nycklar, blixtlås. Du tappar saker oftare och känner dig fumlig.
  • Svullnad och förgrovning. Leden blir bredare och hårdare, ibland öm och varm under de perioder då knutan bildas.

Det som skrämmer flest är knutorna. De är permanenta när de väl har bildats, men perioden då de växer fram är oftast den värsta, och den går över. Många beskriver att fingret gör mindre ont när knutan är färdig, samtidigt som det ser sämre ut.

Artros eller reumatism? Så skiljer du dem åt

Det här är den fråga som ställs mest, och den som är viktigast att få rätt. Reumatoid artrit ska behandlas tidigt med läkemedel som bromsar sjukdomen. Artros ska inte det. Sex tecken skiljer dem åt i praktiken.

TeckenArtros i händernaReumatoid artrit
MorgonstelhetKort, sällan över 30 minuterLång, ofta över en timme
Vilka lederYtterleder och tumbas, ofta ojämnt fördelatGrundleder och mellanleder, oftast symmetriskt
SvullnadenHård och benig förgrovningMjuk, varm och degig
FörloppLångsamt, över årSnabbare, veckor till månader
AllmänpåverkanSaknasTrötthet, feberkänsla, viktnedgång
BlodprovNormaltFörhöjt CRP och SR, ofta anti-CCP

Ser du något i högerkolumnen ska du boka tid på vårdcentralen, inte vänta ut det. Tidig behandling av reumatoid artrit förändrar hela förloppet. Vid artros har du däremot tid att prova dig fram.

Vad triggar igång artros i händerna?

Ingen enskild orsak förklarar det. Fyra faktorer väger tyngst, och två av dem kan du påverka.

Ärftligheten är stark. Handartros ärvs tydligare än artros i knä eller höft. Hade din mamma knutor på fingrarna är risken påtagligt högre. Det är inget du rår över, men det förklarar varför besvären ibland kommer tidigt.

Kön och klimakteriet spelar in. Kvinnor drabbas betydligt oftare, och besvären startar ofta i åren kring menopaus. Sambandet med östrogenfallet är observerat men inte helt förklarat.

Belastningen räknas, fast inte som du tror. Det är inte tung engångsbelastning utan upprepat nypgrepp under lång tid som slår mot tumbasen. Frisörer, tandläkare, sömmerskor och montörer är överrepresenterade.

Ämnesomsättningen hänger med. Övervikt ökar risken även i händerna, som inte bär någon kroppsvikt. Det talar för att det handlar om ett inflammatoriskt tillstånd i hela kroppen, den sortens låggradiga inflammation som mäts med hs-CRP, inte bara om mekanik i den enskilda leden.

Så ser vården ut i Sverige

Du börjar på vårdcentralen. Diagnosen ställs oftast kliniskt, genom att titta på och känna på händerna, och röntgen behövs sällan för att komma igång. Därefter är grundbehandlingen densamma i hela landet: information, träning och vid behov viktnedgång, innan man ens diskuterar läkemedel.

Den svenska modellen för detta heter artrosskola och följs upp i BOA-registret. Fysioterapeuter håller i den, och den är dokumenterad i stor skala.

20 200

patienter i 320 svenska vårdcentraler och mottagningar gick artrosskolan i utvärderingen av programmet. 97 % deltog i teoridelen och 94 % betygsatte den som bra eller mycket bra.

Thorstensson C.A. et al., Musculoskeletal Care, 2015

Siffrorna som säger mest kommer efter kursen. Efter 3 månader använde 62 % dagligen det de hade lärt sig, och 91 % gjorde det varje vecka. Efter 12 månader hade andelen sjunkit till 37 % respektive 72 %. Det är den verkliga utmaningen med artros: inte att hitta behandlingen, utan att hålla i den när det har blivit bättre.

Vid handartros är arbetsterapeuten den andra nyckelpersonen, och den som ofta glöms bort. Arbetsterapeuten provar ut ortos för tumbasen, går igenom ledskydd och byter ut de redskap i ditt hem som tvingar fram just de grepp som gör ont. Ett burköppnare med tjockt handtag tar bort mer smärta per krona än de flesta behandlingar.

Kan man träna bort artros i händerna?

Bort, nej. Knutorna och broskförlusten står kvar. Men handträning är den enskilda åtgärd som har starkast stöd vid handartros, och effekten är inte marginell.

I en randomiserad studie av Hennig och medarbetare lottades 80 deltagare med handartros, medelålder 60,8 år, till antingen information plus hemträning eller enbart information. Efter 3 månader hade träningsgruppen förbättrats 1,4 poäng mer på skalan för aktivitetsförmåga, med en effektstorlek på 1,0. Sexton deltagare i träningsgruppen nådde upp till kriterierna för behandlingssvar, mot 2 i kontrollgruppen. Greppstyrka, smärta och trötthet förbättrades också.

Övningarna är enkla och behöver inga redskap: knyt handen långsamt och öppna den helt, för tummen mot varje fingertopp i tur och ordning, sprid ut fingrarna mot ett motstånd. Nyckeln är daglig upprepning, inte intensitet. Ont efteråt som lägger sig inom ett dygn är acceptabelt. Ont som sitter kvar till nästa dag betyder att du tog i för hårt.

Rör dig också i övrigt. Händerna mår bra av att användas, och de blir stelare av skonsamhet än av arbete.

Vad ska man undvika när man har artros?

De europeiska riktlinjerna för handartros uppdaterades 2018 av en arbetsgrupp med 19 läkare, vårdprofessioner och patienter från 10 europeiska länder. De landade i fem övergripande principer och 10 rekommendationer, och flera av dem handlar om vad man inte ska göra.

Undvik att sluta använda handen. Total avlastning är det snabbaste sättet att förlora greppstyrka, och styrkan kommer inte tillbaka av sig själv.

Börja inte med tabletter. Riktlinjerna sätter lokalbehandling före systemisk behandling, och antiinflammatorisk gel är förstahandsval. Handleder ligger ytligt, gelen kommer fram, och magen slipper. Andra lokala metoder lindrar i timmar utan att ändra leden, och det gäller även ett omslag med grön lera.

Räkna inte med kortisonsprutor. De rekommenderas generellt inte vid handartros, med undantag för särskilt smärtsamma fingerleder.

Reumatologiska bromsmediciner hör inte hit. Riktlinjerna avråder uttryckligen från dem vid artros, vilket är ännu ett skäl att få diagnosen rätt från början.

En nätverksmetaanalys från 2024 gick igenom läkemedelsbehandlingen vid handartros och kom fram till samma sak från andra hållet: ingen tablett sticker ut, och skillnaderna mellan preparaten är mindre än skillnaden mellan att träna och att låta bli.

Kost, inflammation och kosttillskott

Om låggradig inflammation är med och driver smärtan blir frågan om kosten rimlig, inte flummig. Det finns ingen artrosdiet med bevisad effekt på brosket. Däremot är sambandet mellan ämnesomsättning, kroppssammansättning och inflammationsnivå väl beskrivet, och det är den nivån du kan arbeta med.

Praktiskt betyder det fet fisk ett par gånger i veckan, olivolja i stället för smör i matlagningen, grönsaker vid varje måltid och färre färdigrätter. Enkelt, tråkigt och det enda kostråd som håller för granskning.

Vill du komplettera finns kosttillskott för leder och rörlighet som bygger på gurkmeja och boswellia. Titta på titreringen och på upptaget snarare än på mängden pulver: gurkmeja i sig tas upp mycket dåligt, och en biotillgänglig formulering är det enda som gör jämförelsen meningsfull. Ett tillskott ersätter ingen träning, det är ett tillägg till den.

Vad ska man undvika när man har artros i händerna?

Undvik framför allt att sluta använda handen. Långvarig avlastning ger snabb förlust av greppstyrka. Undvik också att gå direkt på tabletter: europeiska riktlinjer sätter antiinflammatorisk gel före tabletter vid handartros. Kortisonsprutor rekommenderas generellt inte, och reumatologiska bromsmediciner hör inte hemma här alls.

Hur vet man om man har reumatism i händerna?

Fyra saker talar för reumatoid artrit snarare än artros: morgonstelhet som varar över en timme, symmetriska besvär i grund och mellanleder, mjuk och varm svullnad i stället för hård förgrovning, samt allmänsymtom som trötthet och feberkänsla. Blodprov med förhöjt CRP och SR eller positiv anti-CCP avgör frågan. Boka tid på vårdcentralen om något av detta stämmer.

Vad händer om man inte behandlar artros?

Artros i händerna leder sällan till något akut farligt, men obehandlad tappar du greppstyrka och rörlighet som är svår att ta tillbaka senare. Knutorna bildas oavsett vad du gör. Det som skiljer är hur mycket funktion du har kvar när de är färdiga, och den skillnaden avgörs av om du fortsatte använda handen eller inte.

Kan man träna bort artros i händerna?

Nej, brosket och knutorna kommer inte tillbaka. Men handträning är den åtgärd som har starkast vetenskapligt stöd vid handartros. I en randomiserad studie med 80 deltagare gav 3 månaders hemträning en förbättring på 1,4 poäng i aktivitetsförmåga jämfört med enbart information, med effektstorlek 1,0, plus bättre greppstyrka och mindre smärta.

Hur lång tid tar det innan handträning ger effekt?

Räkna med 6 till 12 veckor innan du märker något stabilt, och 3 månader innan effekten är den som studierna mäter. Det är daglig upprepning som avgör, inte hur hårt du tar i. Uppföljningen av den svenska artrosskolan visar var problemet ligger: efter 3 månader tränade 62 % dagligen, efter 12 månader bara 37 %.

Vilka är symptomen på artros i fingrarna?

Värk vid igångsättning och belastning, kort morgonstelhet som lossnar inom 30 minuter, hårda knutor på ytterleder eller mellanleder, nedsatt greppstyrka och en känsla av att vara fumlig. Under perioden då en knuta bildas kan leden vara öm, svullen och varm, och det är oftast då det gör som mest ont.

Vem hjälper mig med hjälpmedel och ortos?

Arbetsterapeuten. Vid handartros är det arbetsterapeuten som provar ut ortos för tumbasen, går igenom ledskydd och föreslår redskap som tar bort de grepp som gör ont. Du får remiss via vårdcentralen. Fysioterapeuten håller i artrosskolan och träningsprogrammet.

Det här tar du med dig

Knutorna går inte att förhandla bort. Din funktion går att förhandla om, varje dag. Träna händerna kort och ofta, byt ut redskapen i stället för att ge upp momenten, börja läkemedelsspåret med gel och inte med tabletter, och be om att få träffa en arbetsterapeut. Och kom ihåg att artros inte är passivt slitage: det finns ett inflammatoriskt underlag, och det underlaget svarar på vad du gör.


Källor

Kloppenburg M., Kroon F.P., Blanco F.J. et al. (2019). 2018 update of the EULAR recommendations for the management of hand osteoarthritis. Annals of the Rheumatic Diseases, 78(1), 16-24. DOI: 10.1136/annrheumdis-2018-213826

Hennig T., Hæhre L., Hornburg V.T. et al. (2015). Effect of home-based hand exercises in women with hand osteoarthritis: a randomised controlled trial. Annals of the Rheumatic Diseases, 74(8), 1501-1508. DOI: 10.1136/annrheumdis-2013-204808

Thorstensson C.A., Garellick G., Rystedt H., Dahlberg L.E. (2015). Better Management of Patients with Osteoarthritis: Development and Nationwide Implementation of an Evidence-Based Supported Osteoarthritis Self-Management Programme. Musculoskeletal Care, 13(2), 67-75. DOI: 10.1002/msc.1085

Robinson W.H., Lepus C.M., Wang Q. et al. (2016). Low-grade inflammation as a key mediator of the pathogenesis of osteoarthritis. Nature Reviews Rheumatology, 12(10), 580-592. DOI: 10.1038/nrrheum.2016.136

Sanchez-Lopez E., Coras R., Torres A., Lane N.E., Guma M. (2022). Synovial inflammation in osteoarthritis progression. Nature Reviews Rheumatology, 18(5), 258-275. DOI: 10.1038/s41584-022-00749-9

Wu R., Peng Q., Wang W. et al. (2024). Systematic review and network meta-analysis on the efficacy and safety of pharmacotherapy for hand osteoarthritis. PLOS ONE, 19(5), e0298774. DOI: 10.1371/journal.pone.0298774

0