Artros i knä innebär att brosket i knäleden blir tunnare och att hela leden förändras, med smärta vid belastning, stelhet de första stegen och perioder av svullnad. Grundbehandlingen är träning, kunskap om sjukdomen och viktnedgång vid övervikt. Huskurer som kyla, kålblad, ingefära och nypon ger i bästa fall en liten extra lindring.
Artros är den vanligaste ledsjukdomen i Sverige, och knät är den led som oftast drabbas. Den som får beskedet hör snart allt: lera, äppelcidervinäger, värmedyna, nyponpulver, kålblad. Somt har hjälpt dig, annat inte, och det är svårt att veta varför.
Guiden nedan tar det i tur och ordning: vad som händer i ett artrosknä, hur diagnosen ställs, grundbehandlingen som svensk vård bygger på, och sist varje huskur ställd mot studierna. Då vet du vilka som är värda din tid.
Vad händer i knät vid artros?
Artros beskrivs ofta som slitage, men ordet är missvisande. Det är en sjukdom i hela leden. Brosket som täcker benändarna tunnas ut fläckvis, benet under brosket förtätas, och i ledens kanter växer små benpålagringar, osteofyter. Ledhinnan blir periodvis irriterad och bildar för mycket ledvätska.
Processen går långsamt, ofta under flera år, och den går i vågor. Riskfaktorerna är kända: ålder över 45 år, kvinnligt kön, övervikt, ärftlighet och en tidigare knäskada, till exempel på menisken eller korsbandet. Därför kan en idrottare som skadade knät i tjugoårsåldern få artros redan vid fyrtio.
En sak överraskar de flesta. Brosket har inga nerver, så det är inte brosket som gör ont. Smärtan kommer från vävnaderna runt omkring, och de reagerar på olika saker.
Varifrån smärtan i ett artrosknä kommer
i knät
Ledhinnan
Den irriteras i perioder, bildar för mycket vätska och får knät att svullna. Det är den som kyla lugnar.
Benet under brosket
När brosket tunnas ut tar benet stötarna mer direkt och blir ömt vid belastning.
Lårmuskeln
En svag främre lårmuskel dämpar varje steg sämre. Att stärka den lindrar säkrare än en kräm.
Vikten
Varje extra kilo slår igenom flera gånger på leden, både när du går och i trappor.
Nervsystemet
Efter månader av smärta förstärker nerverna signalen. Därav dagarna då knät gör ont utan synbar orsak.
Kartan förklarar varför olika åtgärder har olika mål. En kylpåse verkar på den svullna ledhinnan, inte på benet. Ett omslag stärker ingen muskel. Och promenaden, som verkar så banal, arbetar med tre av de fem källorna samtidigt.
Symtom: så känns artros i knät
Artros i knät börjar sällan plötsligt. De flesta beskriver en värk som kommer och går i månader innan den tar mer plats.
Det mest typiska är belastningssmärta: det gör ont när du går, står länge eller går i trappor, och särskilt nedför. Sedan kommer igångsättningssmärtan. Efter att du suttit en stund är knät stelt de första stegen och mjukar sedan upp. Morgonstelheten är kort, oftast under en halvtimme. En stelhet som sitter i en timme eller mer talar snarare för en inflammatorisk ledsjukdom.
Under ett skov kan knät svullna och bli varmt. Många hör ett knaster när de böjer knät, vilket i sig är ofarligt. Senare blir det svårare att sträcka eller böja knät helt, och en del får en känsla av att knät viker sig.
Var det gör ont säger något om vilken del av leden som är drabbad. Oftast sitter smärtan på knäts insida, där belastningen är störst. Gör det mest ont bakom knäskålen, när du reser dig från en stol eller går i trappor, är det leden mellan knäskålen och lårbenet som är påverkad.
Allt som gör ont i knät är inte artros. En smärta under knäskålen eller på knäts insida som kommer efter löpning eller trappor hos en yngre person beror oftare på en sena eller ett senfäste. Artikeln om seninflammation i knä hjälper dig att skilja de fyra vanligaste orsakerna åt.
Hur ställs diagnosen?
Diagnosen ställs oftast utan avancerade undersökningar. Är du över 45 år och har typiska besvär räcker det ofta med att en fysioterapeut eller läkare frågar ut dig och undersöker knät: rörligheten, svullnaden, ömheten längs ledspringan och hur du går.
Röntgen behövs inte alltid, och bilden ska läsas med försiktighet. Graden av förändring beskrivs ofta på en skala från 0 till 4 efter Kellgren och Lawrence, och i svenska röntgensvar förekommer även Ahlbäcks gradering, uppkallad efter en svensk radiolog. Det är därför många söker på artros i knä grad 2 eller grad 4. Men graden säger mer om ledens utseende än om din smärta: grad 4 kan göra måttligt ont, grad 2 mycket.
Magnetkamera behövs sällan. Blodprover är normala vid artros och tas främst för att utesluta ledgångsreumatism eller gikt, när knät är rött och varmt eller flera leder svullnar samtidigt.
Grundbehandlingen: kunskap, träning och vikt
Socialstyrelsens nationella riktlinjer lägger grunden för all artrosvård i tre delar: information om sjukdomen, anpassad träning och viktnedgång vid övervikt. Många vårdcentraler och fysioterapimottagningar erbjuder artrosskola, ofta inom det nationella BOA-programmet, med teoritillfällen och handledd träning. Du behöver i de flesta regioner ingen remiss för att boka en fysioterapeut.
Det kan låta torftigt jämfört med en spruta eller en operation. Det är ändå den behandling som har mest stöd i forskningen. Den senaste Cochraneöversikten om träning vid knäartros, publicerad i slutet av 2024, samlade 139 studier med 12 468 deltagare. Jämfört med ingen behandling minskade träning smärtan med ungefär 13 poäng på en skala till 100 och förbättrade funktionen lika mycket.
Författarna är försiktiga: de flesta studier var inte blindade, och vinsten ligger nära gränsen för vad en patient tydligt märker. Men ingen träningsform visade sig bättre än någon annan. Det är goda nyheter. Den bästa träningen är den du faktiskt gör.
Tre övningar att börja med
Gå 20 till 30 minuter om dagen, gärna uppdelat på flera pass. Res dig från en stol utan att ta hjälp av händerna, 10 gånger i rad, två gånger om dagen, för den främre lårmuskeln. Och cykla, på motionscykel eller utomhus, vilket rör knät utan att belasta det med hela kroppsvikten.
Många svenska fysioterapeuter använder smärtmonitoreringsmodellen som rättesnöre. Smärta upp till 5 på en skala till 10 under träningen är tillåten, men den ska ha klingat av till nästa morgon. Är knät mer svullet dagen efter, backa ett steg utan att sluta helt.
Promenader, trappor och cykel
Promenader är bra för ett artrosknä, så länge du doserar dem. Ledbrosket får sin näring genom att pressas ihop och släppas, ungefär som en svamp, och rörelse håller lårmusklerna igång. Under ett skov delar du upp promenaden i flera korta turer i stället för en lång.
Trappor stärker musklerna, men trappor nedför belastar leden bakom knäskålen mest. Håll i ledstången, gå uppför med det friska benet först och nedför med det onda benet först. Cykel är ofta det mest skonsamma alternativet när promenaden gör för ont.
Varje kilo räknas
En amerikansk forskargrupp analyserade gången hos 142 överviktiga personer med knäartros, före och efter 18 månader med kost och träning. Varje kilo de gick ner minskade kraften på knät med ungefär 4 kilo i varje steg.
Varje kilo du går ner avlastar knät med ungefär fyra kilo i varje steg. Med 5 000 steg om dagen sparar fem kilo mindre varje knä nästan 50 ton belastning per dag.
Messier m.fl., Arthritis & Rheumatism, 2005. Beräknat på 2 500 steg per knä och dag.
Inaktivitet och övervikt är artrosknäts värsta par. De förstärker varandra, eftersom ett knä som gör ont får dig att röra dig mindre. Du behöver inte sikta på någon idealvikt för att få nytta: varje kilo räknas, bokstavligt talat.
Huskurer mot artros i knät: vad håller enligt studierna?
Börja med en siffra som överraskar. I studier på 6 till 12 veckor med antiinflammatoriska geler fick ungefär hälften av deltagarna som smorde in en gel utan verksamt ämne minst 50 procent mindre ont. Siffran kommer från en Cochraneöversikt med 39 studier och 10 631 deltagare, nästan alla med knäartros.
Det är inte inbillning. Artros går i skov: några veckor då knät svullnar och väcker dig på natten, sedan lugnare månader. En huskur som prövas när det är som värst sammanfaller nästan alltid med att skovet ändå skulle ha lagt sig. Massagen när du smörjer in, värmen från handen och kvarten med benet i högläge gör resten.
Tabellen delar in de vanligaste huskurerna i tre nivåer. Testad och användbar: minst en kontrollerad studie talar för den. Komfort: inga studier på artros, men en rimlig mekanism och liten risk. Utan nytta eller riskabel: inget påvisat, eller en verklig fara för vissa.
| Huskur | Vad studierna visar | Omdöme |
|---|---|---|
| Promenader och daglig träning | 139 studier: omkring 13 poäng mindre smärta på 100 | Testad och användbar, det säkraste |
| Viktnedgång | Varje kilo mindre avlastar knät med omkring 4 kilo per steg | Testad och användbar |
| Kyla, kylpåse eller ismassage | Mindre svullnad, starkare lårmuskel efter 3 veckor | Användbar på ett svullet knä |
| Värme, värmeflaska, bad | Ingen mätbar effekt på svullnaden | Komfort, särskilt på morgonen |
| Kålblad som omslag | Bättre än vanlig vård på 4 veckor, likvärdigt med diklofenakgel | Testad, blygsam effekt |
| Ingefära | 5 studier: liten effekt på smärtan, dubbelt så många avbrott för biverkningar | Testad, blygsam effekt |
| Gurkmeja som extrakt | En studie på 12 veckor: 9 poäng mindre smärta på 100 | Testad, blygsam effekt |
| Nyponpulver | 3 studier: dubbelt så många svarade på behandlingen som på placebo | Testad, blygsam effekt, tillverkarfinansierad |
| Grön lera | Inga studier på knäartros | Komfort, genom kylan och vilan |
| Eteriska oljor i massage | Massagen lindrar, oljans egen effekt är inte isolerad | Komfort, försiktighet med vintergrönolja |
| Äppelcidervinäger, citron, bikarbonat | Inga studier | Ingen påvisad nytta |
| Total vila, knät i stillhet | Lårmuskeln försvagas på några veckor | Kontraproduktivt |
| Brännhet värmeflaska, is direkt mot huden | Brännskador och köldskador, särskilt på hud med nedsatt känsel | Riskabelt |
Vad vi vet om de vanligaste huskurerna
Två saker sticker ut. De huskurer som visat sig fungera köper du inte, du utför dem. Och de övriga lindrar så att du märker det, utan att ändra sjukdomens förlopp.
Kyla eller värme, och när?
Det är den mest logiska huskuren, om du inte blandar ihop de två. Cochraneöversikten om värme och kyla vid knäartros hittade bara 3 studier med sammanlagt 179 patienter. De pekar ändå åt samma håll.
I en studie gav 20 minuters ismassage, 5 dagar i veckan under 3 veckor, 29 procent starkare lårmuskel jämfört med kontrollgruppen. I en annan minskade kylpåsar svullnaden. Kylpåsarna sänkte däremot inte smärtan på ett statistiskt säkert sätt. Kyla passar alltså det varma, svullna knät mitt i ett skov: linda in påsen i en tunn handduk, 15 till 20 minuter, upp till tre gånger om dagen.
Värme har inte visat någon effekt på svullnad. Den mjukar däremot upp musklerna och gör de första stegen lättare. En ljummen värmeflaska i 20 minuter innan du kliver upp, eller en varm dusch riktad mot knät, förbereder leden för dagen. Undvik värme på ett knä som redan är varmt och svullet.
En fälla att känna till: med åren, och ännu mer vid diabetes, känner huden över knät temperatur sämre. Testa först på underarmen, och somna aldrig med en värmeflaska mot huden.
Kålblad, den enda omslagskur som verkligen testats
2016 jämförde en tysk forskargrupp tre behandlingar hos 81 patienter med knäartros under 4 veckor: kålblad på knät minst 2 timmar om dagen, diklofenakgel, eller vanlig vård. Kålbladen minskade smärtan med 12 poäng på 100 mer än vanlig vård. Mot gelen var skillnaden inte statistiskt säker, i någon riktning.
Ingen vet exakt varför. Vitkålens glukosinolater studeras för sina antiinflammatoriska egenskaper, men kylan, trycket och vilan väger sannolikt lika tungt. Själva metoden är enkel och ofarlig: skölj några blad vitkål, platta till mittnerven med en kavel, lägg dem runt knät och fäst med ett mjukt bandage. Behåll dem en till två timmar, eller över natten om du tål det.
Grön lera och eteriska oljor
Ingen studie har prövat grön lera på knäartros. Effekten kommer från kylan i leran, det lätta trycket och den halvtimme i stillhet som den tvingar fram. Det är samma mekanism som vi går igenom i artikeln om grön lera mot inflammation: en verklig lindring medan den ligger på, ingen verkan på själva leden.
Massage med eteriska oljor lindrar, men ingen studie har skilt oljans effekt från händernas. Vintergrönolja, en av de mest omtalade, innehåller metylsalicylat, en släkting till acetylsalicylsyra som tas upp i blodet. Den ska inte användas om du tar blodförtunnande läkemedel, är allergisk mot acetylsalicylsyra, är gravid eller på barn.
Ingefära
En metaanalys av 5 studier med 593 patienter fann en liten minskning av smärtan med ingefära jämfört med placebo. Men de som tog ingefära avbröt dubbelt så ofta på grund av biverkningar, oftast från magen. I provröret bromsar ingefärans gingeroler enzymet COX-2, samma enzym som antiinflammatoriska läkemedel blockerar. I kroppen är effekten betydligt svagare, och studierna använde koncentrerade extrakt, inte te.
Gurkmeja
I matlagning ger gurkmeja väldigt lite kurkumin, och kurkumin tas dåligt upp i tarmen, vilket är skälet till att den ofta kombineras med svartpeppar, som vi förklarar i artikeln om gurkmeja och svartpeppar. Studierna använder därför extrakt. Den mest noggranna, publicerad 2020, följde 70 patienter i 12 veckor: extraktet minskade smärtan med 9 poäng på 100 mer än placebo, men minskade inte den svullnad som syntes på magnetkamera. Studien var delvis finansierad av extraktets tillverkare.
Boswellia följer samma mönster, med flera studier som visar effekter av liknande storlek. Dem går vi igenom i artikeln om Boswellia serrata. Det är kombinationen av sådana ämnen, i standardiserad form, som finns i vår formula för leder och rörlighet: 400 mg Longvida-kurkumin, 307 mg boswellia standardiserad till 65 procent och 300 mg ingefärsextrakt per dag. Den kompletterar rörelsen, ersätter varken promenaden eller en läkarbedömning, och avråds om du tar blodförtunnande läkemedel.
Nyponpulver
Nyponpulver är en klassiker på hyllorna i svenska hälsokostbutiker, och det är faktiskt studerat. En dansk metaanalys från 2008 samlade 3 studier med 287 patienter som följdes i ungefär 3 månader. De som fick nyponpulver svarade dubbelt så ofta på behandlingen som de som fick placebo, vilket motsvarar att 6 personer behöver ta pulvret för att en till ska bli tydligt bättre.
Två förbehåll. Alla tre studierna var finansierade av samma tillverkare, och effektstorleken är av samma blygsamma slag som för ingefära och gurkmeja. Nyponpulver är ett rimligt försök i några månader, inte ett skäl att hoppa över träningen.
Äppelcidervinäger och andra kurer utan studier
Äppelcidervinäger, citronvatten och bikarbonat har aldrig studerats på knäartros, och det gäller också tanken att vissa livsmedel ska ”rensa” lederna. Djävulsklo och videbark, två klassiska ledörter, har bara små och äldre studier med blygsamma resultat. Djävulsklo avråds dessutom vid magsår.
Värktabletter, gel och sprutor
Söker du den bäst studerade krämen är det ingen huskur. Antiinflammatoriska geler som säljs receptfritt på apoteket har prövats på över 10 000 personer. Med diklofenakgel behöver ungefär 10 personer behandlas för att en till ska bli tydligt bättre jämfört med gel utan verksamt ämne, med ketoprofen ungefär 7. Det är blygsamt, men det är uppmätt, och gelen ger mycket lite av tabletternas biverkningar.
Antiinflammatoriska tabletter, som ibuprofen och naproxen, lindrar mer men passar inte alla. De kan ge magsår och påverka njurar, blodtryck och hjärta, och ska tas i korta perioder och efter samråd med apoteket eller läkaren om du har andra läkemedel. Paracetamol har i studier bara liten effekt på artrossmärta, men kan räcka för en del.
En kortisonspruta kan lugna ett svullet knä under ett skov i några veckor. Den är ett sätt att komma igång med träningen igen, inte en behandling i sig.
Huskurer som kan göra skada
En kur är inte ofarlig för att den är gammal. Fem situationer återkommer ofta.
Dolda salicylater. Videbark, vintergrönolja och älgört ger ämnen som liknar acetylsalicylsyra. Tar du blodförtunnande läkemedel, är allergisk mot acetylsalicylsyra eller har magsår är de inga milda medel.
Kurer som läggs ihop. Gurkmejaextrakt, koncentrerad ingefära, djävulsklo och omega-3 i höga doser kan var för sig förstärka ett blodförtunnande läkemedel. Tillsammans kräver de en läkares bedömning.
Brännskador och köldskador. För varm värmeflaska, is direkt mot huden, ett omslag med chili eller senap som får sitta för länge. Huden över knät är tunn, och känseln avtar med åldern.
Total vila. Att låta ett artrosknä vila ”för att spara det” försvagar lårmuskeln på några veckor. Knät blir instabilare och därmed ondare. Vila hör hemma under skovens värsta dagar, med benet i högläge, och promenaderna kommer tillbaka så fort svullnaden lägger sig.
Mirakelkuren. Kapslar som ”bygger upp brosket”, magnetarmband, dyra kurer: ingen av dem återskapar ett förtunnat brosk. Var misstänksam mot varje löfte som går längre än de studier som beskrivs ovan.
När blir en operation aktuell?
En knäprotes är det sista steget, när grundbehandlingen har prövats ordentligt och smärtan ändå begränsar livet: du sover dåligt, kan inte gå de sträckor du behöver och har slutat med det du tycker om. Det finns ingen fast åldersgräns. Bedömningen görs av en ortoped utifrån besvären, inte utifrån röntgenbilden ensam.
Sverige har följt knäprotesoperationer i ett nationellt register sedan 1975, ett av de äldsta i världen. Titthålskirurgi för att ”städa” ett artrosknä rekommenderas däremot inte längre: den har inte gett bättre resultat än träning.
När ska du söka vård?
Huskurer har sin plats vid en artros som redan är känd och diagnostiserad. Sök vård snabbt i följande situationer:
- ett rött, varmt och kraftigt svullet knä, särskilt med feber: det kan vara en infektion eller gikt;
- ett knä som låser sig eller viker sig under dig;
- en smärta som väcker dig varje natt, oberoende av rörelse;
- en svullen och öm vad på samma sida;
- att du inte kan stödja på benet efter ett fall.
I övriga fall är vårdcentralen eller en fysioterapeut rätt första kontakt, och 1177 ger sjukvårdsrådgivning dygnet runt om du är osäker. Att få hjälp med ett träningsprogram av en fysioterapeut är fortfarande den åtgärd som ger mest för pengarna av allt som tas upp här.
Vanliga frågor
Kan man träna bort artros i knät?
Träning bygger inte upp brosket igen, men den kan träna bort en stor del av smärtan. I en Cochraneöversikt med 139 studier minskade träning smärtan med i snitt 13 poäng på en skala till 100, och starkare lårmuskler avlastar leden. Effekten kommer efter några veckor och försvinner om du slutar.
Hur vet jag om det är artros i knät?
Typiskt är smärta när du belastar knät, särskilt i trappor nedför, stelhet de första stegen efter vila som släpper inom en halvtimme, och perioder av svullnad. Du är oftast över 45 år. En fysioterapeut eller läkare kan ställa diagnosen genom en undersökning, och röntgen behövs inte alltid.
Vad ska man undvika vid knäartros?
Undvik total vila, som försvagar lårmuskeln på några veckor, och långa perioder av stillasittande. Var försiktig med plötsliga ökningar av belastningen, som en lång vandring efter en stillsam vinter. Undvik också värmeflaska eller is direkt mot huden, och kurer som utlovar nytt brosk.
Är det bra att gå i trappor vid knäartros?
Ja, i lagom mängd. Trappgång stärker lårmusklerna, men nedför belastas leden bakom knäskålen mest. Håll i ledstången, gå uppför med det friska benet först och nedför med det onda benet först. Gör trapporna ont i flera timmar efteråt, minska antalet en period i stället för att sluta helt.
Vilken värktablett är bäst mot artros?
För knät är en antiinflammatorisk gel med diklofenak eller ketoprofen ofta ett bra första val, med liten risk för biverkningar. Antiinflammatoriska tabletter lindrar mer men passar inte alla, på grund av mage, njurar och hjärta. Paracetamol har bara liten effekt på artrossmärta. Fråga på apoteket om du tar andra läkemedel.
Det viktigaste att ta med sig
Det som lindrar ett artrosknä mest är också det enklaste: en daglig promenad, en lårmuskel som får jobba och några kilo mindre vid övervikt. Kyla, kålblad, ingefära, gurkmeja och nypon ger en liten extra lindring, inte mer. Sök vård om knät blir rött och varmt eller låser sig.
Källor
Lawford B.J., Hall M., Hinman R.S. et al. (2024). Exercise for osteoarthritis of the knee. Cochrane Database of Systematic Reviews, 12. DOI: 10.1002/14651858.CD004376.pub4
Messier S.P., Gutekunst D.J., Davis C., DeVita P. (2005). Weight loss reduces knee-joint loads in overweight and obese older adults with knee osteoarthritis. Arthritis & Rheumatism, 52(7), 2026-2032. DOI: 10.1002/art.21139
Brosseau L., Yonge K., Welch V. et al. (2003). Thermotherapy for treatment of osteoarthritis. Cochrane Database of Systematic Reviews. DOI: 10.1002/14651858.CD004522
Lauche R., Gräf N., Cramer H. et al. (2016). Efficacy of cabbage leaf wraps in the treatment of symptomatic osteoarthritis of the knee: a randomized controlled trial. The Clinical Journal of Pain, 32(11), 961-971. DOI: 10.1097/AJP.0000000000000352
Bartels E.M., Folmer V.N., Bliddal H. et al. (2015). Efficacy and safety of ginger in osteoarthritis patients: a meta-analysis of randomized placebo-controlled trials. Osteoarthritis and Cartilage, 23(1), 13-21. DOI: 10.1016/j.joca.2014.09.024
Wang Z., Jones G., Winzenberg T. et al. (2020). Effectiveness of Curcuma longa extract for the treatment of symptoms and effusion-synovitis of knee osteoarthritis: a randomized trial. Annals of Internal Medicine, 173(11), 861-869. DOI: 10.7326/M20-0990
Christensen R., Bartels E.M., Altman R.D., Astrup A., Bliddal H. (2008). Does the hip powder of Rosa canina (rosehip) reduce pain in osteoarthritis patients? A meta-analysis of randomized controlled trials. Osteoarthritis and Cartilage, 16(9), 965-972. DOI: 10.1016/j.joca.2008.03.001
Derry S., Conaghan P., Da Silva J.A.P., Wiffen P.J., Moore R.A. (2016). Topical NSAIDs for chronic musculoskeletal pain in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews. DOI: 10.1002/14651858.CD007400.pub3