Vid frozen shoulder kan sjukskrivning på heltid behövas i upp till 2 veckor vid lätt arbete, upp till 6 veckor om jobbet kräver armarna i eller över axelhöjd och upp till 12 veckor vid tungt arbete ovanför axelhöjd. Det anger Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd. Därefter rekommenderas deltid och anpassade arbetsuppgifter.
Det är riktmärken, ingen tabell som läkaren slår upp och följer. Den som skriver ditt intyg väger in vilken arm som drabbats, hur ont du har och hur stor del av arbetsdagen du har armarna uppe. Och frusen skuldra, som den heter på svenska, skiljer sig från andra axelbesvär på en avgörande punkt: sjukdomen varar mycket längre än sjukskrivningen.
Du kommer alltså med stor sannolikhet att arbeta med en axel som fortfarande är stel. Här går vi igenom hur lång sjukskrivningen brukar bli för frusen skuldra och för de andra vanliga axeldiagnoserna, hur ersättningen fungerar från första dagen till dag 365, och vad som får dig tillbaka till jobbet utan att tappa månader.
Hur länge blir man sjukskriven för frozen shoulder?
Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd, som läkare använder när de skriver sjukintyg, delar in arbeten i tre belastningsnivåer. För frusen skuldra, diagnoskod M75.0, ser rekommendationen ut så här:
| Arbetets belastning | Vad som räknas dit | Heltidssjukskrivning upp till |
|---|---|---|
| Lätt | Inget frekvent armarbete, inget arbete i eller över axelhöjd, inga krav på god rörlighet i axlarna | 2 veckor |
| Måttlig | Arbete med armarna i och ovanför axelhöjd, eller krav på god rörlighet i axlarna | 6 veckor |
| Hög | Frekvent eller tungt viktbelastande arbete med armarna i och ovanför axelhöjd | 12 veckor |
Tre saker drar tiden åt ena eller andra hållet. Den första är vilken arm det gäller. Beslutsstödet säger uttryckligen att läkaren ska ta hänsyn till om det är den dominanta sidan, när det spelar roll för jobbet. En högerhänt lärare med vänster axel drabbad klarar mer än en högerhänt elektriker med höger axel.
Den andra är fasen. I sjukdomens första fas är värken ofta uttalad, armen kraftlös och nattsömnen störd, vilket ger trötthet och sämre koncentration. Det är oftast då en hel sjukskrivning behövs. I nästa fas tar stelheten över, och då är det rörligheten snarare än smärtan som avgör vad du klarar. Den tredje är om arbetsgivaren kan anpassa jobbet, och dit kommer vi strax.
Varför sjukskrivningen är kortare än sjukdomen
Beslutsstödet skriver själv att frusen skuldra ofta tar mer än ett och ett halvt år att läka ut. Sjukskrivningen är aldrig tänkt att täcka hela den tiden, bara den period då axeln inte går att använda i jobbet.
Prognosen är ändå bättre än många tror. I en brittisk uppföljning av 223 patienter, i snitt 4,4 år efter att besvären började, hade 59 procent en normal eller nästan normal axel. Resten hade kvar besvär, men 94 procent av dem beskrev dem som lindriga. Bara 6 procent hade svår smärta och nedsatt funktion. De som hade mest ont i början var de som klarade sig sämst.
En systematisk översikt från 2017 tillför en nyans som är viktig för dig som undrar om du ska vänta ut sjukdomen. Utan behandling förbättrades rörligheten, men inte helt. Och det mesta av förbättringen kom tidigt, inte sent. Att gå hemma i ett år och vänta på att axeln ska tina upp av sig själv har alltså inget stöd. Beslutsstödet drar samma slutsats: överväg deltid vid återgången, och se tidigt över om arbetet kan anpassas.
Sjukskrivning vid andra axelbesvär, diagnos för diagnos
Frozen shoulder är det axelbesvär som flest söker på tillsammans med ordet sjukskrivning, men det är inte det vanligaste. Vanligast är smärta under akromion, benutskottet ovanför axelleden, där senorna i rotatorkuffen och slemsäcken kläms när armen lyfts. Beslutsstödet samlar dem under rubriken skulder- och axelledsbesvär, med fyra diagnoskoder: rotatorkuffsyndrom (M75.1), kalkaxel (M75.3), impingement (M75.4) och slemsäcksinflammation (M75.5).
| Diagnos eller ingrepp | Lätt arbete | Måttligt arbete | Tungt arbete |
|---|---|---|---|
| Frusen skuldra | 2 veckor | 6 veckor | 12 veckor |
| Akut smärta under akromion, till exempel slemsäcksinflammation eller akut kalkaxel | 2 veckor | 2 veckor | 2 veckor |
| Långvarigt smärtsyndrom under akromion | Deltid med upptrappning | Deltid med upptrappning | Deltid med upptrappning |
| Efter artroskopisk dekompression | 3 veckor | 6 veckor | 12 veckor |
| Efter sutur av rotatorkuffen | 6 veckor | 12 veckor | 26 veckor |
Tabellen visar en sak tydligt. Det är operationen som förlänger frånvaron, inte diagnosen. En akut slemsäcksinflammation går enligt beslutsstödet ofta tillbaka efter ett par veckor, medan en sydd rotatorkuff hos någon med tungt arbete kan betyda ett halvår borta. Därför lönar det sig att veta vad operationerna ger innan du tackar ja.
För smärta under akromion finns ett svenskt svar. I en studie vid ett svenskt universitetssjukhus fick 102 patienter, som haft ont i mer än sex månader och där tidigare behandling inte hjälpt, antingen ett specifikt träningsprogram för rotatorkuffen och skulderbladets muskler eller ospecifika rörelseövningar. Efter tolv veckor valde 20 procent i träningsgruppen ändå att opereras, mot 63 procent i kontrollgruppen.
Den som slipper operationen slipper också veckorna av sjukskrivning efteråt. Programmet, vecka för vecka, finns i artikeln om seninflammation i axeln. Har du kalk i senan förklarar artikeln om kalkaxel varför smärtan ofta toppar just när kalken håller på att lösas upp.
Så fungerar sjukskrivningen, från dag 1 till dag 365
För en anställd följer sjukskrivningen samma kedja oavsett diagnos. Det som skiljer frusen skuldra från en vanlig seninflammation är att den oftare når de senare stegen.
SJUKSKRIVNINGEN STEG FÖR STEG
Dag 1
Du sjukanmäler dig till arbetsgivaren. Ett karensavdrag på 20 procent av en genomsnittlig veckas sjuklön dras, en gång per sjukperiod.
Dag 1 till 14
Arbetsgivaren betalar sjuklön, oftast runt 80 procent av lönen.
Dag 8
Ett läkarintyg behövs. Läkaren skickar det oftast digitalt till Försäkringskassan.
Dag 15
Försäkringskassan tar över. Sjukpenningen är knappt 80 procent av din SGI, högst 1 259 kronor per dag 2026.
Dag 30
Väntas du vara sjukskriven i minst 60 dagar ska arbetsgivaren ha gjort en plan för din återgång i arbete.
Dag 90, 180 och 365
Kraven skärps i två steg, och efter ett år sänks sjukpenningen normalt från 80 till 75 procent av SGI.
Sjukpenningen räknas på din sjukpenninggrundande inkomst, SGI, som 2026 kan vara högst 592 000 kronor om året, alltså tio prisbasbelopp. Tjänar du mer än så får du inte mer från Försäkringskassan. Många kollektivavtal ger ett sjukpenningtillägg från arbetsgivaren som täcker en del av mellanskillnaden. Fråga lönekontoret eller ditt fackförbund vad som gäller just dig.
Deltid är regel, inte undantag
Du kan vara sjukskriven på 25, 50, 75 eller 100 procent, och din arbetsförmåga måste vara nedsatt med minst en fjärdedel. För frusen skuldra är deltid ofta det rimliga efter den första fasen. Du jobbar halva dagen med uppgifter under axelhöjd, och resten av tiden går till träning och vila.
Är du helt sjukskriven kan du också prova att jobba med bibehållen sjukpenning. Det kallas arbetsprövning, är helt frivilligt och anmäls av dig och arbetsgivaren tillsammans till Försäkringskassan. Det är ett bra sätt att testa hur många timmar axeln klarar innan du går upp i tid på riktigt.
Rehabiliteringskedjan och en axel som läker långsamt
Under de första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte kan göra ditt vanliga jobb eller ett annat tillfälligt jobb hos arbetsgivaren. Efter 90 dagar krävs att du inte kan utföra något arbete alls hos din arbetsgivare. Efter 180 dagar prövas din arbetsförmåga mot hela den vanliga arbetsmarknaden, med vissa undantag.
För en sjukdom som kan pågå i över ett år är det ett starkt skäl att inte vara helt sjukskriven längre än nödvändigt. Den som har gått ner i tid och fått anpassade uppgifter tidigt står betydligt starkare vid dag 180 än den som har varit hemma på heltid i ett halvår.
Kan man jobba med frozen shoulder?
Ofta, ja, med rätt uppgifter. Det som gör ont vid frusen skuldra är rörelserna i ytterlägena: att lyfta armen över huvudet, att föra handen bakom ryggen och att vrida armen utåt med armbågen mot kroppen. Arbete framför kroppen, med armbågarna nära sidan, går ofta bra även när axeln är som stelast.
Gränsen i beslutsstödet går vid axelhöjd. För skulder- och axelledsbesvär påpekar det också att uppgifter med armen under axelhöjd ibland gör att du kan börja jobba igen innan axeln har läkt helt. Det är den tanken du och din chef behöver ta med er in i samtalet om anpassning.
I praktiken kan det se ut så här. En undersköterska som inte klarar förflyttningar av patienter tar under en period dokumentation, läkemedel och samtal. En snickare tar bänkarbete i stället för takarbete. En lagerarbetare plockar från midjehöjd och lämnar de översta hyllplanen åt kollegorna. Inget av det kräver att hela jobbet byts ut, bara att de rörelser som gör mest ont plockas bort ett tag.
Vad du kan göra under sjukskrivningen
Att vara sjukskriven från jobbet betyder inte att axeln ska vila. Det gäller frusen skuldra mer än något annat axelbesvär, men på ett sätt som förvånar många: det handlar om att röra axeln varje dag, utan att tvinga den.
Kan man förvärra frozen shoulder?
Ja, om du tänjer för hårt när axeln är som ömmast. I en nederländsk studie med 77 patienter jämfördes intensiv sjukgymnastik, med passiv stretching och manuell mobilisering, med det forskarna kallade övervakad försummelse: lugna övningar inom smärtgränsen och stöd. Efter två år hade 89 procent i den lugna gruppen en normal eller nästan normal axel, mot 63 procent i den intensiva gruppen.
Regeln är alltså enkel. Rör axeln flera gånger om dagen, men stanna där det gör lagom ont, och låt rörligheten komma i sin egen takt. Pendelövningar, där armen hänger och svänger av sin egen tyngd, är ett bra exempel.
Hur blir man av med frozen shoulder snabbare?
En kortisoninjektion i leden är den behandling som har bäst stöd tidigt i förloppet. En metaanalys av 65 studier med sammanlagt 4 097 deltagare fann att injektionen var den enda behandlingen som tydligt slog de andra på kort sikt, både för smärta och funktion, och att den gav mest tillsammans med ett hemträningsprogram. Beslutsstödet noterar samtidigt att injektionen lindrar värken utan att ändra själva sjukdomsförloppet.
Operation är sällan en genväg. I den brittiska studien UK FROST lottades 503 patienter till mobilisering i narkos, artroskopisk kapselklyvning eller tidig strukturerad fysioterapi med kortisoninjektion. Efter ett år var skillnaderna mellan grupperna mindre än vad som räknas som kliniskt meningsfullt, och kapselklyvningen gav fler allvarliga komplikationer. Varje ingrepp lägger däremot till veckor av sjukskrivning.
Två detaljer väger tyngre än man tror. Den första är sömnen: en axel som väcker dig varje natt återhämtar sig sämre, och några enkla ändringar av sovläget beskrivs i guiden om att sova med ont i axeln. Den andra är värmen. En stel axel brukar må bra av värme före övningarna, och när kyla gör mer nytta reder artikeln om värme eller kyla vid inflammation ut.
Terrängen spelar också in. Frusen skuldra är vanligare och ofta segare vid diabetes, så ett välinställt blodsocker är en del av behandlingen. Vissa växtämnen, som kurkumin och boswellia, studeras för sin verkan på inflammationens signalvägar, förutsatt att kroppen faktiskt tar upp dem. Det är tanken bakom vårt tillskott för senor och återhämtning: ett stöd vid sidan av träningen, aldrig en ersättning för den, och något att stämma av med din läkare om du tar blodförtunnande läkemedel.
Är frozen shoulder en arbetsskada?
Sällan. Frusen skuldra uppstår oftast utan någon känd orsak. För att en sjukdom ska godkännas som arbetsskada måste Försäkringskassan bedöma att något i arbetet har haft en skadlig inverkan och att det är den som har orsakat besvären. För smärta under akromion efter många år av arbete med armarna över huvudet kan bedömningen se annorlunda ut.
Anmälan görs av arbetsgivaren till Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket. Omfattas du av kollektivavtal kan du dessutom anmäla till AFA Försäkring. En godkänd arbetsskada kan bland annat ge ersättning för vårdkostnader och för karensavdrag.
Har du en privat sjukvårdsförsäkring, genom jobbet eller på egen hand, kan den täcka fysioterapi och ibland en snabbare operation. En olycksfallsförsäkring gäller däremot normalt bara efter en olycka, och frusen skuldra räknas som en sjukdom. Läs villkoren innan du ansöker.
Hur du kommer tillbaka till jobbet
Återgången förbereds under sjukskrivningen, inte kvällen innan. En kanadensisk genomgång av forskningen om återgång i arbete sållade fram tio studier av god kvalitet ur över 4 000 publikationer. För två åtgärder var evidensen stark: att arbetsgivaren erbjuder anpassat arbete, och att vården har kontakt med arbetsplatsen.
Har arbetsgivaren företagshälsovård är det dit samtalet om anpassning ska gå. Den kan bedöma din arbetsplats, föreslå andra uppgifter och följa upp planen för återgång. Saknas den kan arbetsgivaren söka arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd från Försäkringskassan och köpa in samma hjälp.
Efter en operation
Har du opererats tar återgången längre tid, och den är inte garanterad till samma arbete. En metaanalys av 13 studier med 1 224 patienter som opererats för en bristning i rotatorkuffen visade att 62,3 procent kom tillbaka till sin tidigare arbetsnivå, i genomsnitt efter drygt 8 månader. Ju tyngre arbetet var, desto lägre var andelen.
När du väl är tillbaka: behåll morgonövningarna i några veckor och sprid ut uppgifterna med armarna uppe över dagen. Smärtan under själva arbetet får gärna öka lite. Det är smärtan nästa morgon som avgör. Har den ökat och sitter kvar mer än en timme har du tagit i för mycket dagen innan.
Vanliga frågor
Hur länge är man sjukskriven efter en supraspinatusruptur?
Sys senan fast anger Socialstyrelsens beslutsstöd upp till 6 veckor på heltid vid lätt arbete, 12 veckor när jobbet kräver armarna i axelhöjd och 26 veckor vid tungt arbete ovanför axelhöjd. En bristning som uppkommit av slitage och inte opereras bedöms i stället som långvarig smärta under akromion, oftast med deltid och upptrappning.
Hur lång tid tar det för en frozen shoulder att läka?
Oftast mer än ett och ett halvt år, enligt Socialstyrelsens beslutsstöd. I en brittisk uppföljning hade 59 procent en normal eller nästan normal axel i snitt 4,4 år efter debuten. Övriga hade kvar besvär, nästan alltid lindriga. Värst inledande smärta gav sämst prognos.
Kan styrketräning hjälpa mot frozen shoulder?
Inte i den smärtsamma fasen, då hårda övningar och kraftig stretching snarare bromsar. Där fungerar lugna rörelser inom smärtgränsen bättre. När stelheten börjar släppa hjälper styrketräning för rotatorkuffen och skulderbladets muskler dig att få tillbaka kraften i armen, och det är då en fysioterapeut kan lägga upp ett program.
Vad är adhesiv kapsulit?
Det är det medicinska namnet på frozen shoulder. Ledkapseln runt axelleden blir inflammerad, förtjockas och krymper, så att axeln först gör ont och sedan blir stel. Den drabbar oftast personer mellan 40 och 60 år, oftare kvinnor, och är vanligare vid diabetes.
Det viktigaste att ta med sig
Vid frozen shoulder anger beslutsstödet upp till 2, 6 eller 12 veckors heltidssjukskrivning beroende på hur mycket du arbetar med armarna i axelhöjd. Sjukdomen varar längre än så, så planera för deltid och anpassade uppgifter tidigt, gärna före dag 30. Rör axeln varje dag utan att tvinga den. Och kom ihåg att en operation sällan förkortar frånvaron: den förlänger den oftast.
Källor
Hand C., Clipsham K., Rees J.L., Carr A.J. (2008). Long-term outcome of frozen shoulder. Journal of Shoulder and Elbow Surgery, 17(2), 231-236. DOI: 10.1016/j.jse.2007.05.009
Wong C., Levine W., Deo K. et al. (2017). Natural history of frozen shoulder: fact or fiction? A systematic review. Physiotherapy, 103(1), 40-47. DOI: 10.1016/j.physio.2016.05.009
Diercks R.L., Stevens M. (2004). Gentle thawing of the frozen shoulder: a prospective study of supervised neglect versus intensive physical therapy in seventy-seven patients with frozen shoulder syndrome followed up for two years. Journal of Shoulder and Elbow Surgery, 13(5), 499-502. DOI: 10.1016/j.jse.2004.03.002
Challoumas D., Biddle M., McLean M., Millar N.L. (2020). Comparison of treatments for frozen shoulder: a systematic review and meta-analysis. JAMA Network Open, 3(12), e2029581. DOI: 10.1001/jamanetworkopen.2020.29581
Rangan A., Brealey S.D., Keding A. et al. (2020). Management of adults with primary frozen shoulder in secondary care (UK FROST): a multicentre, pragmatic, three-arm, superiority randomised clinical trial. The Lancet, 396(10256), 977-989. DOI: 10.1016/S0140-6736(20)31965-6
Holmgren T., Björnsson Hallgren H., Öberg B., Adolfsson L., Johansson K. (2012). Effect of specific exercise strategy on need for surgery in patients with subacromial impingement syndrome: randomised controlled study. BMJ, 344, e787. DOI: 10.1136/bmj.e787
Franche R.L., Cullen K., Clarke J. et al. (2005). Workplace-based return-to-work interventions: a systematic review of the quantitative literature. Journal of Occupational Rehabilitation, 15(4), 607-631. DOI: 10.1007/s10926-005-8038-8
Haunschild E.D., Gilat R., Lavoie-Gagne O. et al. (2021). Return to work after primary rotator cuff repair: a systematic review and meta-analysis. The American Journal of Sports Medicine, 49(8), 2238-2247. DOI: 10.1177/0363546520975426