Kalkaxel är kalkinlagringar i rotatorkuffens senor, oftast i den översta som heter supraspinatus. Kalken byggs upp under tystnad och gör som mest ont när kroppen börjar lösa upp den igen. Därför är den värsta veckan ofta den sista. De flesta blir bra utan operation, men förloppet mäts i månader.
Vad kalkaxel är, och var kalken sitter
Axelleden hålls ihop av fyra små muskler. Tillsammans kallas de rotatorkuffen, och deras senor löper in mot överarmsbenets huvud under skulderbladets benutskott. I en av dem, nästan alltid supraspinatussenan, kan kroppen börja lagra in kalksalter mitt inne i senvävnaden.
Det är något helt annat än artros. Vid artros tunnas brosket i en led ut. Vid kalkaxel bildas en avgränsad härd inne i en sena som i övrigt är oskadad, med en konsistens som beskrivits allt från kritpulver till tandkräm. Senan är alltså inte förbrukad.
Uhthoff och Loehr sammanfattade 1997 vad man då visste, och en av deras iakttagelser har hållit sedan dess: när kalken väl har försvunnit återbildar senan sig själv. Det är ovanligt i den här delen av kroppen. En sena som slitits ned över år går sällan tillbaka till sitt ursprungsläge. En sena som burit på en kalkhärd gör ofta det.
Så vanligt är det, och vem som drabbas
En nederländsk genomgång av 1 219 vuxna gav siffror som är värda att ha i huvudet innan du tolkar din egen röntgenbild. Bland 734 personer utan axelbesvär hade 7,8 procent ändå kalk i rotatorkuffen. Bland 485 personer med subakromiell axelsmärta hade 42,5 procent det.
Två slutsatser följer. Kalk på bilden bevisar inte att kalken är det som gör ont hos just dig. Men kalk är ändå mer än fem gånger vanligare hos den som har ont än hos den som inte har det, så fyndet är sällan en tillfällighet.
Åldersmönstret överraskar många. Risken var störst mellan 30 och 60 års ålder, med en oddskvot på 8,0 (95 % konfidensintervall 2,5 till 26,3), alltså inte hos de äldsta. Kvinnor drabbas oftare än män. Härdar längre än 1,5 cm var de som oftast hörde ihop med faktiska symtom. Kalkaxel är med andra ord ett besvär mitt i arbetslivet, inte en ålderdomssjukdom.
Tre förlopp som alla kallas kalkaxel
Samma diagnos kan kännas på tre helt olika sätt, och skillnaden avgör vad som är klokt att göra. Härden rör sig genom faser, och fasen är viktigare än storleken. Mellan bildning och upplösning kan den dessutom ligga still i månader eller år, i en vilofas som ofta är helt tyst.
KALKHÄRDENS TRE AVGÖRANDE FASER
Det första förloppet är det tysta. Du har kalk, du vet inte om det, och den hittas på en bild som togs av någon annan anledning. Det andra är det långsamma: en molande axel i månader, värst vid lyft över axelhöjd, ingen dramatik.
Det tredje är det som får folk att åka in akut. Smärtan kommer på några timmar, ofta på natten, brännande och svår att lindra med vanliga tabletter. Armen går knappt att röra. Det ser ut som en katastrof och känns som en. I själva verket är det resorptionsfasen: kroppen har börjat städa. Uhthoff och Loehr påpekade redan 1997 att skilja den fasen från bildningsfasen är avgörande för behandlingen, eftersom nålning och sköljning bara hör hemma i den senare.
Kalkaxel eller något annat i axeln
Den fråga som ställs oftast är om kalkaxel och frusen skuldra är samma sak. Det är de inte, och de går att skilja åt hemma.
Be någon lyfta din arm åt dig, långsamt, medan du själv slappnar av helt. Kommer armen då högre än när du lyfter den själv är rörligheten bevarad, och det talar för ett senbesvär, kalkaxel inräknat. Stannar armen på samma ställe oavsett vem som för den sitter begränsningen i ledkapseln, och då rör det sig om frusen skuldra. Den behandlas annorlunda och tar betydligt längre tid.
Vanlig seninflammation i axeln kan kännas nästan likadant som en kalkaxel i vilofas. Skillnaden syns på bilden, inte i undersökningsrummet. Det är ett av få tillfällen i axeln där bilden faktiskt avgör frågan.
Så ställs diagnosen i Sverige
Du behöver ingen remiss för att träffa en fysioterapeut, och vid axelsmärta är det oftast rätt första kontakt. Vid akut, svår smärta ringer du din vårdcentral, eller 1177 om det är kväll eller helg.
Vanlig slätröntgen räcker för att se en kalkhärd, och det är den undersökning som oftast görs först. Ultraljud visar samma sak och lägger till om senan är hel eller skadad, vilket gör den användbar när svaret ska styra en behandling. Magnetkamera behövs sällan vid kalkaxel och sparas till de fall där en operation faktiskt övervägs.
Fråga alltid var i förloppet du befinner dig. En härd med skarpa kanter på bilden talar för bildningsfasen, en luddig och uppluckrad härd för resorptionsfasen. Det svaret säger mer om hur lång tid du har kvar än storleken i millimeter gör.
Vad som faktiskt får kalken att försvinna
Det korta svaret är kroppen själv. Det längre svaret kommer från en italiensk undersökning som följde 219 personer som behandlades med ultraljudsledd nålning och sköljning, och 68 personer som tackade nej och därför blev jämförelsegrupp.
Efter ett år var skillnaden tydlig. De behandlade hade en axelfunktion enligt Constant på 91,7 mot 78,4 hos dem som avstått. Sedan hände något som sällan citeras.
Efter fem och tio år hade gruppen som avstått från all behandling samma axelfunktion som den behandlade, 91,3 mot 91,8. Behandlingen ändrade inte slutresultatet. Den ändrade när du kommer dit.
Serafini m.fl., Radiology 2009, 219 behandlade och 68 obehandlade.
Det förändrar hur du bör läsa hela behandlingsutbudet. Ingen av åtgärderna nedan räddar en axel som annars skulle vara förlorad. De förkortar en period som annars kan bli mycket lång och mycket obehaglig. Det är ett fullt rimligt skäl att välja en av dem, men det är ett annat skäl än det som ofta antyds.
Behandlingstrappan, och vad varje steg ger
Två insatser har mätts i ordentliga studier, och båda har visat effekt på just kalkaxel. Högenergistötvåg gick igenom 28 randomiserade studier i en genomgång publicerad i Annals of Internal Medicine. Slutsatsen var att den var bättre än placebo på smärta, funktion och upplösning av kalken. Detsamma gällde inte axelbesvär utan kalk, där stötvåg inte skilde sig från placebo alls. Behandlingen är alltså riktad, inte allmän.
Nålning och sköljning, kombinerad med en kortisoninjektion i slemsäcken, jämfördes med enbart injektionen hos 48 patienter med en medelålder på 52 år. Efter tolv månader låg Constant på 86,0 i nålningsgruppen mot 73,9 i den andra, och kalkhärden hade krympt 11,6 mm mot 5,1 mm. Båda skillnaderna var statistiskt säkerställda.
| Åtgärd | Vad den gör | Vad studierna visar | När den hör hemma |
|---|---|---|---|
| Smärtlindring och rörlighet | Dämpar det akuta skovet och håller leden i gång | Ingen effekt på själva härden | Alltid, från dygn ett |
| Fysioterapi och styrketräning | Bygger kuffen och skulderbladets fäste, återställer lyftet | Grunden i all axelrehabilitering | Så snart det värsta släppt |
| Kortisoninjektion | Lugnar slemsäcken runt härden | Krympte kalken 5,1 mm på ett år i jämförelsegruppen | Vid smärta som blockerar all träning |
| Stötvåg, hög energi | Bryter upp härden mekaniskt | Bättre än placebo på smärta, funktion och upplösning | Vid kvarstående besvär med kalk kvar på bild |
| Ultraljudsledd nålning och sköljning | Suger ut den uppmjukade kalken | Constant 86,0 mot 73,9 efter ett år | Helst i resorptionsfasen, på tydlig indikation |
| Artroskopisk operation | Tar bort härden kirurgiskt | Sällsynt behov, sent i förloppet | När allt annat prövats i månader |
Träning och vardag medan det pågår
I det akuta skovet är målet blygsamt: sova. Lägg armen på en kudde framför kroppen i sidoläge, undvik att ligga på den sjuka sidan, och håll undan allt arbete över axelhöjd i några veckor. Behåll däremot all rörelse som inte gör ont. Fullständig vila är det som förvandlar ett skov på sex veckor till ett år av stelhet.
När smärtan har vänt börjar det egentliga arbetet. Utåtrotation mot ett gummiband med armbågen intill kroppen, lyft i skulderbladets plan, och rodd som stänger skulderbladet bakåt. Två till tre pass i veckan, långsamt i den bromsande delen av rörelsen. Räkna med tolv veckor innan du bedömer resultatet.
Sjukskrivning behövs sällan på heltid. Det som brukar fungera är att lyfta bort de moment som kräver armen över axelhöjd och behålla resten. Tala om det konkret med din läkare, för en delvis anpassning håller nästan alltid bättre än en hel frånvaro.
Kosttillskott löser inte upp en kalkhärd, och ingen ska påstå något annat. Det de kan göra är att arbeta på det inflammatoriska pådraget runt senan, vilket är den del av besväret du känner som värk. Vi har byggt en formel för senor och återhämtning för just den perioden, och en bredare antiinflammatorisk grundformel för dig som har flera leder som krånglar samtidigt. Livsmedelsverket ansvarar för reglerna kring kosttillskott i Sverige, och de säger tydligt att ett tillskott aldrig ersätter en behandling.
När du ska söka vård utan att vänta
Fyra situationer tål inget avvaktande. Feber tillsammans med en röd, varm och svullen axel. En arm som faller ner när du släpper den efter att någon lyft den åt dig. Plötslig kraftlöshet efter ett fall eller ett ryck. Och smärta som inte går att hantera med receptfria läkemedel över huvud taget.
I övrigt är kalkaxel ett godartat tillstånd. Det gör fruktansvärt ont, det tar tid, och det går över. De tre sakerna hänger ihop.
Vanliga frågor om kalkaxel
Hur blir man av med kalkaxel?
Oftast av sig själv. Kroppen löser upp härden i en resorptionsfas som gör ont men leder framåt. Smärtlindring och träning bär dig genom den. Vill du korta tiden finns högenergistötvåg och ultraljudsledd nålning, som båda har visat effekt just vid kalkaxel.
Vilka är symtomen på kalkaxel?
Smärta på axelns utsida som strålar ner mot armens mitt, värst vid lyft och när du ligger på sidan. I det akuta skovet kommer smärtan på några timmar, ofta nattetid, är brännande och gör armen nästan omöjlig att röra.
Hur lång tid tar det för kalkaxel att läka?
Ett akut skov klingar oftast av på tre till sex veckor. Ett långsamt förlopp kan hålla på i månader. I den italienska tioårsuppföljningen hade obehandlade och behandlade samma axelfunktion efter fem år, så tiden är den variabel som behandlingen påverkar.
Hur går en operation av kalkaxel till?
Titthålskirurgi, där kirurgen letar upp härden i senan, öppnar den och skrapar ut kalken. Den är sällsynt och kommer sent, efter månader av träning och efter att stötvåg eller nålning prövats. Rehabiliteringen efteråt liknar den du gjort innan.
Vilka övningar är effektiva vid kalkaxel?
Utåtrotation mot gummiband med armbågen intill kroppen, lyft i skulderbladets plan och rodd. Två till tre pass i veckan, långsamt i den bromsande delen. I det akuta skovet håller du bara i gång rörligheten och väntar.
Är kalkaxel och frusen skuldra samma sak?
Nej. Testet är att låta någon annan lyfta din arm medan du slappnar av. Kommer den högre än när du lyfter själv talar det för kalkaxel eller ett annat senbesvär. Stannar den på samma ställe oavsett vem som för armen är skuldran frusen.
Källor
Uhthoff H.K., Loehr J.W. (1997). Calcific Tendinopathy of the Rotator Cuff: Pathogenesis, Diagnosis, and Management. Journal of the American Academy of Orthopaedic Surgeons, 5(4), 183-191. DOI: 10.5435/00124635-199707000-00001
Louwerens J.K.G., Sierevelt I.N., van Hove R.P., van den Bekerom M.P.J., van Noort A. (2015). Prevalence of calcific deposits within the rotator cuff tendons in adults with and without subacromial pain syndrome: clinical and radiologic analysis of 1219 patients. Journal of Shoulder and Elbow Surgery, 24(10), 1588-1593. DOI: 10.1016/j.jse.2015.02.024
Bannuru R.R., Flavin N.E., Vaysbrot E., Harvey W., McAlindon T. (2014). High-Energy Extracorporeal Shock-Wave Therapy for Treating Chronic Calcific Tendinitis of the Shoulder. Annals of Internal Medicine, 160(8), 542-549. DOI: 10.7326/M13-1982
de Witte P.B., Selten J.W., Navas A., Nagels J., Visser C.P.J., Nelissen R.G.H.H., Reijnierse M. (2013). Calcific Tendinitis of the Rotator Cuff. The American Journal of Sports Medicine, 41(7), 1665-1673. DOI: 10.1177/0363546513487066
Serafini G., Sconfienza L.M., Lacelli F., Silvestri E., Aliprandi A., Sardanelli F. (2009). Rotator Cuff Calcific Tendonitis: Short-term and 10-year Outcomes after Two-Needle US-guided Percutaneous Treatment, Nonrandomized Controlled Trial. Radiology, 252(1), 157-164. DOI: 10.1148/radiol.2521081816
