Svullet knä: vad vätskan, värmen och sammanhanget säger om orsaken

Active ton protocole
Kvinna som sitter på ett trappsteg och håller om sitt svullna knä, leden fylld med vätska synlig genom huden med ett orange sken

Ett svullet knä beror oftast på för mycket vätska i knäleden. Vätskan kan vara mekanisk (menisk, artros), inflammatorisk (reumatism, gikt, kondrokalcinos), infekterad eller bestå av blod efter en skada. Ett varmt och rött knä, eller ett knä som spänns upp inom några timmar efter ett fall, ska undersökas samma dag.

Du har märkt att knät har ändrat form, att gropen i knävecket inte syns längre, att byxbenet stramar. Innan du letar efter ett botemedel ger tre ledtrådar nästan alltid riktningen: sammanhanget, värmen och hur fort knät svullnade. Det är de som avgör hur snabbt du behöver söka vård.

Varför fylls knät med vätska?

Knäleden omsluts av en ledkapsel som invändigt är klädd med en tunn hinna, ledhinnan. Den tillverkar hela tiden en liten mängd trögflytande ledvätska som smörjer brosket. När något irriterar den, en skadad menisk, kristaller eller en bakterie, blir den inflammerad och producerar mycket mer vätska än den hinner ta upp. Det är det som kallas vätska i knät, eller hydrops i vårdens språk.

Det är alltså ingen sjukdom i sig utan en reaktion, och den är vanlig. Av 3 755 kinesiska vuxna över 50 år som undersöktes med ultraljud hade 46,6 procent en vätskeansamling på minst 4 millimeter, ofta utan att veta om det. Vätskan var ändå inte betydelselös: den hängde ihop med mer knävärk, med en oddskvot på 1,58.

Det som räknas är inte bara mängden utan vätskans art. En mekanisk ledutgjutning är klar och innehåller få vita blodkroppar. En inflammatorisk blir grumlig. En infekterad blir varig. Och efter en skada kan det vara rent blod.

Svullnad i själva leden eller runt knät?

Allt som svullnar kring knät är inte vätska i leden. Titta på var bulan sitter.

När det är leden som fylls rundas hela knät av, groparna på båda sidor om knäskålen försvinner och en valk syns ofta ovanför den, där ledkapseln går upp under låret. Det blir svårt att böja knät, ibland omöjligt förbi 90 grader. Läkaren bekräftar det genom att trycka på knäskålen, som gungar mot vätskan: dansande patella.

Tre ben från sidan som jämför en svullnad framför knäskålen, en svullnad av hela leden som går upp ovanför knäskålen och en bula bakom knät
Från vänster: en ficka framför knäskålen (slemsäck), hela knät avrundat med en valk ovanför knäskålen (leden), en bula i knävecket (bakercysta).

När fickan sitter framför knäskålen, är mjuk och knät går att böja nästan normalt är det slemsäcken framför knäskålen som har fyllts: en slemsäcksinflammation i knät, som behandlas på ett annat sätt. En bula i knävecket är oftast en bakercysta, en utbuktning av ledvätska som i sin tur tyder på vätska inne i leden. En svullnad av hela benet ända ner till fotleden följer en annan logik: vener, hjärta eller njurar. Sitter den bara på ena sidan ska den bedömas snabbt, eftersom en blodpropp måste uteslutas.

Svullet knä utan smärta

Många söker på just det. En svullnad som inte gör ont är oftast lugn: en slemsäck framför knäskålen, en bakercysta eller en mekanisk vätska i ett knä med artros. Den är sällan farlig, men den säger att något irriterar leden. Sitter den kvar i mer än några veckor, eller kommer den tillbaka, är det värt att låta en läkare titta på knät.

Mekanisk, inflammatorisk, infekterad eller blod: hur skiljer man dem åt?

Bara en punktion visar exakt vad knät innehåller. Men du kan redan nu ställa dig tre frågor, och de räcker för att bestämma nästa steg.

Svullet inom några timmar efter en skada

Ett knä som spänns upp snabbt efter en vridning eller ett fall innehåller ofta blod: korsband, knäskål eller menisk ska kontrolleras.

Varmt, rött, utan skada

Ett knä som svullnar av sig självt och bränner talar för en akut inflammation: kristaller vid gikt eller kondrokalcinos, och framför allt en infektion som måste uteslutas.

Svullet lite i taget, ljummet eller kallt

En svullnad som kommer under några dagar, efter ansträngning, är oftast mekanisk: sliten menisk, artrosskov, överbelastning.

Tre frågor räcker för att orientera sig: har det varit en skada, är knät varmt och hur fort har det svullnat. Svaret avgör hur bråttom det är, inte diagnosen.

Sammanhanget väger tungt. Ett knä som svullnar efter en fotbollsmatch väcker inte samma fråga som ett knä som svullnar av sig självt, på natten, hos en man som redan haft ett giktanfall i stortån. Värmen är det mest användbara tecknet hemma: lägg handryggen mot det ena knät och sedan mot det andra. En tydlig skillnad betyder att det pågår en inflammation.

När läkaren tappar ut vätska görs det under sterila förhållanden, ofta med lokalbedövning. Internetmedicin påpekar att vätskan sällan behöver analyseras efter en ren skada, men att en grumlig och lättflytande vätska väcker misstanke om infektion. Då räknas de vita blodkropparna, kristaller letas efter i mikroskop och vätskan odlas. Det är den trion som skiljer en mekanisk vätska, ett kristallanfall och en infektion åt.

Fyra provrör med ledvätska bredvid varandra: ljusgul, grumligt gul, tjock och krämig samt blodröd
Laboratoriet stannar inte vid färgen: en vätska som ser klar ut kan innehålla kristaller av urat eller pyrofosfat, som bara syns i mikroskop.

Orsakerna till ett svullet knä, och vad som skiljer dem åt

Tabellen samlar de vanligaste orsakerna, med det sammanhang som väcker misstanken och hur snabbt det är rimligt att söka vård.

OrsakTypiskt sammanhangKnätVätskanSök vård
MeniskskadaVridning, huksittande, knä över 50 årSvullet dagen efter, lite varmt, ibland låsningLjusgul, mekaniskInom en vecka, snabbare om knät låser sig
Främre korsbandsskada, knäskålen ur ledSkada, vridning, ett knakSpänt inom några timmar, svårt att stödjaBlod (hemartros)Samma dag
ArtrosskovEfter ovan ansträngning, kort morgonstelhetLjummet, måttlig svullnadKlar, få vita blodkropparInom en vecka om det inte ger med sig
Inflammatorisk ledhinneinflammation (reumatism)Utan skada, ibland andra leder, lång morgonstelhetSvullet, ljummet, ofta båda knänaGrumlig, inflammatoriskInom en vecka
GiktPlötsligt anfall, ofta på natten, man, tidigare anfall i stortånMycket ont, rött, varmtGrumlig, uratkristallerInom ett dygn
Kondrokalcinos (pseudogikt)Över 60 år, ofta efter en annan sjukdom eller en operationRött, varmt, mycket ontGrumlig, pyrofosfatkristallerInom ett dygn
Septisk artrit (infektion)Diabetes, protes, sår, nyligen injektion, äldreVarmt, mycket ont, feber inte alltidVarig, mycket rik på vita blodkropparAkutmottagning
SlemsäcksinflammationArbete på knä, direkt slagFicka framför knäskålen, leden friUtanför ledenSamma dag om den är röd och varm

Två orsaker behöver en rad till. Ledhinneinflammationen, synoviten, är mindre en orsak än en gemensam mekanism för artros, gikt och reumatism: det är den som tillverkar vätskan i de flesta inflammatoriska utgjutningar. Och om svullnaden hör ihop med en känd artros i knät finns de enkla råd som håller i studier samlade i den artikeln.

Svullet knä efter ett fall eller en vridning

Det första riktmärket är tiden. Ett knä som spänns upp under timmarna efter skadan innehåller mycket ofta blod. Bland 320 finska patienter som undersöktes med titthålsteknik för en akut blödning i knät var en främre korsbandsskada den vanligaste skadan, 45 procent, före knäskålen ur led (23 procent) och en meniskskada (21 procent).

Hos idrottare blir andelen högre. I en engelsk serie med 106 män mellan 16 och 44 år hade 71 en skada på främre korsbandet, partiell eller fullständig. Författarna rekommenderade att punktera varje spänd vätskeansamling som uppstått inom 12 timmar efter skadan. Internetmedicin anger att uppemot 80 procent av dem som får blod i knät efter en vridskada har ett skadat främre korsband, och att en magnetkameraundersökning bör göras några dagar senare hos den som är aktiv. En svullnad som kommer först dagen efter pekar snarare mot menisken.

Behövs röntgen? Ottawareglerna

Efter en knäskada är röntgen bara till nytta om något av fem kriterier finns: du är 55 år eller äldre, det gör ont bara när man trycker på knäskålen, vadbenshuvudet (knölen på utsidan, under knät) ömmar, du kan inte böja knät till 90 grader, eller du kunde inte ta fyra steg direkt efter skadan och inte heller vid undersökningen. Regeln togs fram i Kanada på 1 047 skadade och fångar 98,5 procent av frakturerna enligt en genomgång av 6 studier med 4 249 vuxna.

Finns inget kriterium är en fraktur mycket osannolik. Det utesluter inte en ledbandsskada, som inte syns på röntgen: ett knä som viker sig i trappor eller vid vridningar ska bedömas igen av en ortoped. Mer sällan kan ett knä som förblir svullet, stelt och ömt i veckor efter en stukning eller en operation, med en hud som skiftar färg, vara CRPS.

Svullet, varmt och rött knä: infektion eller kristaller?

Det här är läget som aldrig får dra ut på tiden, eftersom en infektion i leden kan förstöra brosket på några dagar. Översikten av Margaretten, som bygger på 14 studier och 6 242 patienter, ger två praktiska lärdomar.

Den första: febern saknas ofta. Den fanns bara hos 57 procent av de infekterade patienterna, så att du inte har feber lugnar inte. Risken ökar med åldern, med diabetes, ledgångsreumatism, en knäoperation eller knäprotes och en hudinfektion. Den andra: bara punktionen avgör. Med fler än 50 000 vita blodkroppar per mikroliter ledvätska blir en infektion klart sannolik (likelihoodkvot 7,7), och mycket sannolik över 100 000 (likelihoodkvot 28).

Kristaller ger en mycket likartad bild, utan infektion. Gikt lägger urinsyrekristaller i leden, kondrokalcinos kristaller av kalciumpyrofosfat, framför allt efter 60 års ålder. För kondrokalcinos är de europeiska riktlinjerna tydliga: en säker diagnos kräver att kristallerna ses i ledvätskan, eftersom röntgen varken är tillräckligt känslig eller specifik. Åldrande, artros, överaktiva bisköldkörtlar och hemokromatos är de kända riskfaktorerna.

Vad kan du göra själv, och när ska du söka vård?

Är knät varken varmt eller rött och du kan gå, går de första 48 till 72 timmarna ofta att sköta hemma. Avlasta leden utan att hålla den helt stilla, lägg benet högt och kyl i 15 till 20 minuter i taget, inlindat i en handduk, flera gånger om dagen.

Man som sitter i en soffa med vänster ben utsträckt på en pall och en kylpåse inlindad i en handduk på det svullna vänstra knät
Högläge ska vara på riktigt: knät högre än höften och hälen högre än sitsen.

Ett svullet knä är nästan aldrig livshotande. Men vissa tecken ändrar läget, och skalan visar hur snabbt du bör söka vård. Vid tvekan kan du ringa 1177 dygnet runt.

Hur snabbt ska du söka vård?

AkutVänta 48 till 72 h
Varmt, rött, feber
Spänt snabbt efter en skada
Svullet, utan värme
Lätt, efter ansträngning
Ju varmare knät är och ju fortare det har svullnat, desto kortare är tiden du kan vänta. Har du en knäprotes hamnar varje varm svullnad högst upp på listan.

Bortom själva orsaken väcker ett knä som svullnar ofta frågan om terrängen. Övervikt, stillasittande och en låggradig inflammation kan hålla ledhinnan irriterad mellan skoven. För den terrängen väljer en del att komplettera behandlingen av orsaken med en standardiserad formel mot ledvärk, med kurkumin och boswellia. Den ersätter varken punktionen, diagnosen eller behandlingen av en infektion eller ett giktanfall. Den avråds vid blodförtunnande, cancerläkemedel och immunhämmande läkemedel, vid graviditet och amning, vid diabetes och vid nedsatt gallfunktion.

Vanliga frågor om svullet knä

Är det farligt att gå med vätska i knät?

Nej, om du kan stödja på benet och knät varken är varmt eller låst: gå korta sträckor på plan mark och vila med benet högt mellan gångerna. Kan du inte ta fyra steg efter en skada, eller är knät rött och varmt, ska du inte tvinga dig utan låta en läkare undersöka det.

Hur länge sitter vätska i knät?

Det beror på orsaken. En mekanisk vätska efter ansträngning går ofta tillbaka på några dagar med avlastning. Efter en stukning tar det snarare några veckor. Kommer vätskan tillbaka gång på gång är det orsaken som ska behandlas, menisk, artros, reumatism eller kristaller, eftersom en punktion ensam inte hindrar den från att komma igen.

Hur kan jag skilja på artros och meniskskada?

En meniskskada efter en vridning gör ont vid huksittande och vridningar, kan låsa knät och ger svullnad som kommer och går. Artros ger mer molvärk vid belastning och kort morgonstelhet. Efter 50 års ålder finns de ofta samtidigt, och då kan inte ens undersökningen säkert avgöra vad som gör ont.

När behöver ett svullet knä punkteras?

När knät är varmt utan förklaring, för att utesluta infektion och leta efter kristaller, och när det spänns upp inom några timmar efter en skada. Punktionen lindrar också ett mycket spänt knä. En liten mekanisk vätska med en tydlig förklaring behöver inte tappas ut.

Kan en meniskskada läka av sig själv?

En sliten menisk hos en vuxen blir ofta bättre med träning hos fysioterapeut, och enligt Internetmedicin ska den behandlingen alltid prövas först när knät inte låser sig. En färsk skada hos en yngre person efter en vridning, eller ett knä som låser sig, ska bedömas av en ortoped.

Att ta med sig

Ett svullet knä är oftast vätska i leden, och tre frågor sorterar orsakerna: har det varit en skada, är knät varmt, och hur fort kom svullnaden. Ett knä som spänns upp inom några timmar efter en vridning innehåller ofta blod och ett skadat korsband. Ett varmt knä utan skada kan vara en infektion även utan feber, och bara en punktion avgör. En lugn svullnad efter ansträngning går ofta att sköta hemma med avlastning, högläge och kyla i två till tre dagar.


Källor

Margaretten M.E., Kohlwes J., Moore D., Bent S. (2007). Does this adult patient have septic arthritis? JAMA, 297(13), 1478-1488. DOI: 10.1001/jama.297.13.1478

Maffulli N., Binfield P., King J., Good C. (1993). Acute haemarthrosis of the knee in athletes. A prospective study of 106 cases. Journal of Bone and Joint Surgery, British volume, 75(6), 945-949. DOI: 10.1302/0301-620X.75B6.8245089

Sarimo J., Rantanen J., Heikkilä J. et al. (2002). Acute traumatic hemarthrosis of the knee. Is routine arthroscopic examination necessary? A study of 320 consecutive patients. Scandinavian Journal of Surgery, 91(4), 361-364. DOI: 10.1177/145749690209100410

Stiell I.G., Greenberg G.H., Wells G.A. et al. (1995). Derivation of a decision rule for the use of radiography in acute knee injuries. Annals of Emergency Medicine, 26(4), 405-413. DOI: 10.1016/s0196-0644(95)70106-0

Bachmann L.M., Haberzeth S., Steurer J., ter Riet G. (2004). The accuracy of the Ottawa knee rule to rule out knee fractures: a systematic review. Annals of Internal Medicine, 140(2), 121-124. DOI: 10.7326/0003-4819-140-5-200403020-00013

Jiang T., Yang T., Zhang W. et al. (2021). Prevalence of ultrasound-detected knee synovial abnormalities in a middle-aged and older general population: the Xiangya Osteoarthritis Study. Arthritis Research and Therapy, 23(1), 156. DOI: 10.1186/s13075-021-02539-2

Zhang W., Doherty M., Bardin T. et al. (2011). European League Against Rheumatism recommendations for calcium pyrophosphate deposition. Part I: terminology and diagnosis. Annals of the Rheumatic Diseases, 70(4), 563-570. DOI: 10.1136/ard.2010.139105

0