Hälsporre är namnet på en benutväxt på hälbenet, men det är sällan utväxten som gör ont. Smärtan kommer nästan alltid från plantarfascian, senstråket under foten, och den förändringen är en degeneration snarare än en inflammation. Skillnaden avgör vilken behandling som är värd din tid.
Du känner igen det på de första stegen ur sängen. Sedan släpper det, och sedan kommer det tillbaka på kvällen. Ordet du får höra är hälsporre, och det är en av de största källorna till förvirring i svensk fotvård: det beskriver ett röntgenfynd, inte den smärta du söker hjälp för.
Ordet hälsporre beskriver ett fynd på röntgen, inte din smärta
En hälsporre är en förkalkning vid plantaraponeurosens fäste på hälbenet. Den syns på en vanlig slätröntgen. Läkartidningens ABC-artikel om vanliga sjukdomstillstånd i fot och fotled formulerar det försiktigt men tydligt: exostosen är relativt vanlig även hos symtomfria individer.
Hur vanlig? Menz röntgade 216 personer mellan 62 och 94 år. 119 av dem, 55 procent, hade minst en hälsporre. Sporren var kopplad till fetma och till hälsmärta, men fanns hos en stor del av dem som inte hade ont alls.
Den avgörande siffran kommer från en dansk uppföljning av 174 patienter. Där undersöktes om en hälsporre vid start kunde förutsäga hur det skulle gå. Den kunde inte det: sambandet var så nära noll det går att komma, P lika med 0,88. Samma sak gällde fascians tjocklek. Sporren finns där, den syns, och den säger ingenting om din prognos.
Tre olika besvär delar samma häl
Tre olika saker bor på samma kvadratcentimeter, och alla tre kallas hälsporre i vardagligt tal. De behandlas inte likadant, och du kan skilja dem åt själv.
PLANTARFASCIOPATI
Smärtan sitter på insidan av hälens undersida och är värst vid dagens första steg. Det här är den vanliga orsaken, och den som behandlas med belastning.
EXOSTOS, HÄLSPORREN
Benutväxten på röntgen. Vanlig även utan symtom, förutsäger inte förloppet, och det finns ingen behandling som riktar sig mot själva utväxten.
HÄLKUDDESYNDROM
Fettkudden under hälbenet har tunnats ut. Smärtan sitter mitt under hälen, är djup och ömmande, och blir värre på hårt golv snarare än på morgonen.
Så känner du igen plantarfasciopati själv
Tre tecken används i vården. Du kan pröva alla tre hemma.
Igångsättningssmärta. De första tio till tjugo stegen på morgonen gör mest ont. Efter en stunds gång släpper det. Kommer smärtan tillbaka mot slutet av dagen efter långvarigt stående talar det ytterligare för diagnosen.
Punktömhet på insidan. Tryck med tummen mot den bakre, inre delen av fotsulan, precis där hälbenet börjar. Vid plantarfasciopati gör det tydligt ont på just den punkten, inte diffust över hela hälen.
Windlass-test. Böj upp stortån mot dig medan du står med tårna utanför en trappkant. Framkallar rörelsen den välkända smärtan spänner du plantarfascian, och provet talar för att det är den som är källan.
Prevalensen ligger kring 1 procent, med tyngdpunkt i åldern 45 till 64 år. Besvär i båda hälarna noteras i en tredjedel av fallen. Löpare och de med fysiskt krävande arbeten är överrepresenterade.
Degeneration, inte inflammation, och varför det styr behandlingen
Lemont och medarbetare granskade vävnad från 50 operationer för långvarig hälsmärta. De fann myxoid degeneration, fragmenterat kollagen och kärlnybildning i fascian. Vad de inte fann var inflammatoriska celler. Slutsatsen blev att tillståndet borde kallas fascios, en degeneration, och inte fasciit.
Det är därför ändelsen har bytts ut i svenska kunskapsstöd, där ordet numera oftast är plantarfasciopati. Konsekvensen är praktisk: vävnad som byggs om svarar på gradvis belastning, eftersom belastning är signalen som styr hur kollagen läggs ned. Den svarar sämre på att dämpas.
Kroppens allmänna inflammationsnivå spelar ändå roll, eftersom övervikt är en av de starkaste riskfaktorerna och bär med sig en låggradig belastning. Där hör en standardiserad formel för senor och återhämtning hemma, som komplement under de månader arbetet tar. Den ersätter inte träningen.
Vad som faktiskt är mätt på varje behandling
Tabellen sammanfattar vad de kontrollerade försöken visar, och framför allt när effekten uppmättes. Det är den uppgift som oftast saknas.
| Behandling | Vad som är mätt | När effekten syns |
|---|---|---|
| Progressiv styrketräning | 29 poäng bättre fotfunktion än stretch, 48 patienter | Vid 3 månader, sedan lika |
| Skoinlägg | Måttlig evidens, SMD 0,27 mot placeboinlägg, 19 studier | Vecka 7 till 12 |
| Kortisoninjektion | NNT 2,93 för ett lyckat utfall, 82 patienter | Vecka 4, sedan borta |
| Stötvågsbehandling | Svenskt underlag graderat som otillräckligt | Vecka 0 till 6 |
| Kirurgi | Rekommenderas inte | Inte aktuellt |
Två rader förtjänar en förklaring. Rathleff lottade 48 patienter till inlägg plus stretch eller inlägg plus tunga tåhävningar varannan dag. Styrkegruppen låg 29 poäng bättre på fotfunktionsindex vid 3 månader, men vid 12 månader var grupperna likvärdiga. Styrketräning ger dig en snabbare väg, inte ett annat slutresultat.
Skoinläggen är den mest sålda produkten kring hälsporre. Whittaker och kollegor gick igenom 19 studier med 1 660 deltagare och fann måttlig evidens för smärtlindring mellan vecka 7 och 12. De skrev själva att det är osäkert om skillnaden är kliniskt betydelsefull. Inlägg är rimliga, men de är inte en behandling i sig.
Stötvågsbehandling: det svenska svaret skiljer sig från säljargumentet
Metodrådet i Region Stockholm och Gotland granskade frågan i HTA-rapport 2021:58. Deras slutsats för hälsporre är att stötvåg kan ge smärtlindring uppmätt vid uppföljning efter 0 till 6 veckor. Vid 2 till 4 månader och vid 6 till 12 månader syntes ingen signifikant skillnad. Det vetenskapliga underlaget graderades enligt GRADE som otillräckligt.
Läkartidningen går längre och skriver rakt ut att chockvågsterapi inte visar några fördelaktiga effekter jämfört med placebo. Det finns också underlag åt andra hållet: en nätverksmetaanalys av 41 studier och 2 889 fall rankade stötvåg först av åtta behandlingar. Bilden är alltså delad, och det är själva poängen.
SBU:s upplysningstjänst noterar något som förklarar din sökträfflista: metoden används av naprapater och kiropraktorer i Sverige, men är ovanlig inom traditionell ortopedi och sjukgymnastik. Sidorna som säljer stötvåg är därför överrepresenterade i förhållande till behandlingens plats i vården.
Finns det en svensk siffra på hur många som behöver behandlas för att en enda ska bli bättre? Nej. Ingen svensk myndighet har räknat fram ett NNT för hälsporre. Det som finns är GRADE-graderingen otillräckligt. Det närmaste ett sådant tal kommer är en australisk studie på 82 patienter, där ultraljudsledd kortisoninjektion krävde 2,93 behandlade personer för ett lyckat utfall vid fyra veckor. Vid åtta och tolv veckor var skillnaden mot placebo inte längre statistiskt säkerställd.
Hur lång tid det tar, med de siffror som finns
Svenska källor anger att behandlingstiden kan uppgå till 6 månader eller längre, och att upp till 80 procent därefter upplever sig smärtfria. Den danska uppföljningen av 174 patienter över 5 till 15 år tecknar en kärvare bild.
hade fortfarande besvär i genomsnitt 10 år efter symtomdebut
Hansen et al. (2018), 174 patienter följda i 5 till 15 år
Risken att fortfarande ha besvär var 80,5 procent efter 1 år, 50,0 procent efter 5 år och 45,6 procent efter 10 år. Bland dem som blev besvärsfria varade symtomen i genomsnitt 725 dagar. Prognosen var signifikant sämre för kvinnor och för dem med besvär i båda hälarna, vilket också står i de svenska översikterna.
De två bilderna mäter olika saker: den svenska siffran gäller dem som fullföljer en behandlingsperiod, den danska alla som en gång fick diagnosen. Konsekvensen för dig är densamma. Planerar du för sex veckor blir du besviken. Planerar du för ett till två år av gradvis ökande belastning arbetar du med rätt tidsskala, och då är det värt att stötta terrängen under tiden, till exempel med en formel för inflammationsbalans.
Vårdvägen i Sverige, och vad siffrorna visar
Du behöver ingen remiss för att träffa en fysioterapeut, och det är den snabbaste vägen till ett belastningsprogram. Vårdcentralen blir aktuell när smärtan är kraftig, inte ger med sig, eller när något i bilden inte stämmer.
VÄGEN GENOM VÅRDEN VID IHÅLLANDE HÄLSMÄRTA
Dämpande skor inomhus, vadstretch och tunga tåhävningar varannan dag, i 4 till 6 veckor.
Utan remiss. Progressivt belastningsprogram, tejpning, genomgång av skor och arbetsställning.
Vid kraftig eller oförändrad smärta. Andra orsaker utesluts, ställningstagande till bilddiagnostik.
Vid utebliven effekt eller oklar diagnos. Kirurgi rekommenderas inte vid plantarfasciopati.
Volymen är känd på ett ställe. I Region Stockholm fick 3 266 individer diagnoskoden plantar fascial fibromatos under 2019, med en snittålder på 51,5 år. De hade i genomsnitt 1,5 behandlingstillfällen. Nästan all vård, 97,5 procent, gick via vårdval.
Siffran 1,5 besök är värd att stanna vid. Ett program som ska verka över månader byggs inte på ett och ett halvt besök. Det mesta gör du själv, hemma, och det är där resultatet avgörs.
Sök vård tidigare vid feber, röd och varm häl, plötslig smärta under en aktivitet eller domningar som strålar ut i tårna. Då handlar det om något annat.
Vad gör man åt inflammation i hälen?
Det som kallas inflammation i hälen är oftast plantarfasciopati, en degeneration utan inflammatoriska celler. Behandlingen är avlastning i kombination med gradvis ökande belastning, inte dämpning. Tunga tåhävningar varannan dag gav bättre fotfunktion än stretch vid 3 månader hos 48 patienter.
Vilka är de vanligaste symtomen på hälkuddesyndrom?
Djup, ömmande smärta mitt under hälbenet, inte snett inåt. Den blir värre på hårda golv och vid barfotagång, och den är mindre kopplad till dagens första steg än plantarfasciopati. Hälkuddesyndrom beror på att fettkudden under hälen tunnats ut, och behandlas med dämpning och hälkopp snarare än med belastningsträning.
Hur länge kan man ha ont i hälen?
Längre än de flesta räknar med. I en uppföljning av 174 patienter var risken att fortfarande ha besvär 80,5 procent efter 1 år och 45,6 procent efter 10 år. Bland dem som blev besvärsfria varade symtomen i genomsnitt 725 dagar. Svenska källor anger 6 månader eller längre som normal behandlingstid.
Vilka övningar kan jag göra för att lindra smärta i hälen?
Två räcker att börja med. Vadstretch mot vägg med bakre benet rakt, 3 gånger 45 sekunder per dag. Tunga tåhävningar på ett ben på en trappkant med en hopvikt handduk under tårna, varannan dag, med långsam sänkning. Öka belastningen gradvis över veckor.
Hjälper skoinlägg mot hälsporre?
De hjälper måttligt, under en avgränsad period. En genomgång av 19 studier med 1 660 deltagare fann smärtlindring mellan vecka 7 och 12, standardiserad medelskillnad 0,27. Författarna skrev att det är osäkert om skillnaden är kliniskt betydelsefull. Specialtillverkade inlägg var inte bättre än prefabricerade.
Är kortisoninjektion en bra idé vid hälsporre?
Som kortsiktig smärtlindring fungerar den. I en placebokontrollerad studie på 82 patienter behövde 2,93 personer behandlas för ett lyckat utfall vid fyra veckor, men vid åtta och tolv veckor fanns ingen säkerställd skillnad. Risken för fettkuddeatrofi och fasciaruptur gör att den sällan är förstahandsvalet.
Måste jag ha remiss för att träffa en fysioterapeut?
Nej. Du kan boka en fysioterapeut direkt utan att gå via läkare, och det är den snabbaste vägen till ett belastningsprogram. Vårdcentralen blir aktuell om smärtan är kraftig, inte ger med sig, eller om något i bilden talar för en annan orsak.
Källor
Lemont H., Ammirati K.M., Usen N. (2003). Plantar fasciitis: a degenerative process (fasciosis) without inflammation. Journal of the American Podiatric Medical Association. DOI: 10.7547/87507315-93-3-234
Menz H.B., Zammit G.V., Landorf K.B., Munteanu S.E. (2008). Plantar calcaneal spurs in older people: longitudinal traction or vertical compression? Journal of Foot and Ankle Research. DOI: 10.1186/1757-1146-1-7
Hansen L., Krogh T.P., Ellingsen T., Bolvig L., Fredberg U. (2018). Long-Term Prognosis of Plantar Fasciitis: A 5- to 15-Year Follow-up Study of 174 Patients With Ultrasound Examination. Orthopaedic Journal of Sports Medicine. DOI: 10.1177/2325967118757983
Rathleff M.S. et al. (2015). High-load strength training improves outcome in patients with plantar fasciitis: A randomized controlled trial with 12-month follow-up. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports. DOI: 10.1111/sms.12313
Whittaker G.A. et al. (2018). Foot orthoses for plantar heel pain: a systematic review and meta-analysis. British Journal of Sports Medicine. DOI: 10.1136/bjsports-2016-097355
McMillan A.M. et al. (2012). Ultrasound guided corticosteroid injection for plantar fasciitis: randomised controlled trial. BMJ. DOI: 10.1136/bmj.e3260
David J.A. et al. (2017). Injected corticosteroids for treating plantar heel pain in adults. Cochrane Database of Systematic Reviews. DOI: 10.1002/14651858.CD009348.pub2
Li H., Lv H., Lin T. (2018). Comparison of efficacy of eight treatments for plantar fasciitis: A network meta-analysis. Journal of Cellular Physiology. DOI: 10.1002/jcp.26907
Kjellson N. et al. (2020). ABC om Vanliga sjukdomstillstånd i fot och fotled, del 2. Läkartidningen, volym 117.
Metodrådet Region Stockholm och Gotland (2021). Effekt av stötvågsbehandling vid hälsenetendinopati och hälsporre. HTA-rapport 2021:58.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. SBU upplyser om metod mot hälsporre. SBU:s upplysningstjänst.
